Carina Holm 18.10.2018 04:10

På onsdagseftermiddagen kommer ett meddelande från projektet The Ocean Cleanup, vars flytande bommar och nät ska samla upp en del av plastskräpet som flyter omkring i världshaven genom att utnyttja havsströmmarna.
Pådrivare har varit Boyan Slat från Nederländerna, som för fem år sedan som sjuttonåring kom med idén och drog igång det milt sagt ambitiösa projektet.
Nu är The Ocean Cleanups fartyg på plats i Stilla havet mellan Hawaii och Kalifornien.
– Vår besättning har lagt ut fångstanordningen i den U-form som den ska ha, meddelar organisationen.
Världen borde hålla andan. Om The Ocean Cleanup lyckas med sina planer kan det ha en enorm betydelse för världshavens tillstånd och för alla de små och stora organismer som lever, eller försöker leva i haven, men som i allt större utsträckning omges av plast av alla de slag.
Vid det här laget har alla hört det: om vi fortsätter strö plastskräp omkring oss som nu och utvecklingen i haven fortsätter kommer det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050.
Projektet konstaterar också kallt på sin webb att det handlar om den största städningen i världshistorien.
Att städa upp efter andra har sin tid, att själv försöka minska på plastförbrukningen har sin.
Bägge behövs både nu och långt in i framtiden.
Därför är det positivt att Finland gärna, åtminstone i rapportform, vill vara någon att räkna med när det gäller plastens framtid.
I tisdags fick miljöminister Kimmo Tiilikainen ta emot en så kallad färdplan för framtidens plastanvändning i Finland av en arbetsgrupp som har samlat några centrala åtgärder av över hundra förslag.
Enligt Miljöministeriet är det här första steget mot en ny, hållbar plastekonomi.
Arbetsgruppens ordförande, riksdagsledamoten Hanna Kosonen, hoppas att också andra länder än Finland ska kunna använda färdplanen, gärna som modell, eftersom den enligt henne är den första i sitt slag.
Finland vill gärna ta och ha en ledande roll, eftersom det, för att använda näringsminister Mika Lintiläs ord, väntar enorma globala affärsmöjligheter för de företag som kan presentera avancerade återvinningslösningar för plast.
Potential finns också för hållbara biobaserade produkter, som kan ersätta traditionell oljebaserad plast, och biologiskt nedbrytbara lösningar.
– Vi har förnybara råvaror och starkt kunnande om biomaterial, säger Lintilä från Centern.
Det är rätt väg att gå. Att vända något djupt problematiskt som ett överflöd av plast till affärsmöjligheter – också i praktiken – är en bra drivkraft.
Samtidigt är det lite tvetydigt, eftersom forskning behövs för innovationer och den här Centerledda regeringen bland annat har skurit ned på anslagen till forskning och universitet.
Överdirektör Tuula Varis vid Miljöministeriet, vice ordförande i arbetsgruppen, lyfter också fram behovet av innovationer, forskning och teknik i kombination med lagar och politik.
Finland vill exportera både kunnande och lösningar.
I färdplanen är huvudbudskapet att användningen av plast ska minska. Plast ska ersättas med andra material och gärna undvikas. Den plast som används ska återvinnas.
Ett förslag som ska utredas närmare är om det är möjligt att införa skatt på plast.
Som exempel nämns att det nuvarande pantsystemet på tomflaskor fungerar bra och också insamlingen av gamla bildäck fungerar enligt principen om producentansvar.
Ett förslag i färdplanen är att införa skatt på engångsprodukter av plast för att minska användningen av dem och i stället främja användningen av mera hållbara alternativ.
Ett annat förslag är att förbättra sorteringen av plastavfall på byggen.
Också plastförbrukningen inom lantbruket och trädgårdsodlingen borde minskas genom mer återvinning och med mer ersättande material.
Arbetsgruppen vill utmana både städer och festivalarrangörer att ingå så kallade green deal-avtal för att minska användningen av engångsförpackningar.
Gruppen uppmanar också städer, hotell och restauranger att lyfta fram det finländska kranvattnet och göra det synligt för konsumenterna, som ett alternativ till flaskvatten.
Det borde också bli lättare för den enskilda konsumenten att sortera sitt plastavfall. Det behövs fler mottagningsställen och mer information för konsumenterna.
Den enskilda konsumenten kan bara hålla med, där han eller hon står med det berg av plastförpackningar som bildas varje vecka.
Samtidigt behövs det också fler förädlingsanläggningar för att ge plasten ett längre liv till exempel genom kemisk återvinning.
Finland ska också se till att plasten finns på den internationella dagordningen.
Arbetsgruppen föreslås fadderprojekt i de mest nedskräpade havsområdena som både kunde vara skyltfönster utåt och en språngbräda för
nya lösningar.
Det kommer ett nytt meddelande på onsdagseftermiddagen från The Ocean Cleanup: Anläggningen är på plats. Vi är klara att börja städa.
Nu behövs både storstädning och förebyggande åtgärder för att få bukt med plastskräpet. Att Finland har tagit fram en färdplan där det också anges vilka ministerier som är ansvariga för fortsättningen och att den ska följas upp i vår är välkommet.
Det finns fortfarande möjligheter att det finns mer fisk än plast i haven år 2050.

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln