Förflytta dig till innehållet

"Varifrån ska vi ta alla vårdare som behövs till?" — 0,7 vårdare per äldre är en stor utmaning

Kvinnlig föreståndare för vårdboende

Att hitta personal blir en utmaning, säger bland andra Henriette Schmidt-Fjäder, föreståndare för serviceboendet Attendo Lilla Ro i Pargas. Foto: Carina Holm


Av de 24 platser för intensifierad vård som finns vid äldreboendet Attendo Lilla ro i Pargas kan bara 21 användas i dag.
– Vi inte kan ta emot fler vårdtagare för att det inte finns sköterskor, säger föreståndaren Henriette Schmidt-Fjäder.
Eftersom allt fler äldre bor hemma länge är vårdbehovet stort då de väl kommer till ett serviceboende.
– Många är i ganska dåligt skick och behöver ett större vårdpaket. Samtidigt har vi svårt att rekrytera sköterskor.

Stor brist på närvårdare

Speciellt bristen på närvårdare är stor.
Senast då boendet skulle anställa två närvårdare fick man ingen sökande. I stället anställde man en sjuksköterska.
– Visst är en vårdardimensionering på 0,7 vårdare per äldre välkommen, men det är alarmerande att det inte tycks finnas personal.
Att utbilda närvårdare på läroavtal är en möjlighet, men det kräver att någon i personalen kan och hinner handleda.
– En högre lön är avgörande för att branschen ska bli mer lockande, säger hon.

rollator

Vårdardimensioneringen är bra i teorin, men en stor utmaning i praktiken, säger de inom äldreomsorgen som ÅU har talat med. Foto: Carina Holm

Åbo stad: En verklig utmaning

Åbo stad uppfyller dagens vårdarrekommendation inom den offentliga sektorn på 0,5 vårdare per äldre.
Sari Ahonen, servicechef för äldreomsorgen, säger att en lagstadgad vårdardimensionering på 0,7 vårdare per äldre som får vård dygnet runt är en verklig utmaning.
– Det är svårt att få behörig och kunnig vårdpersonal redan nu, så jag undrar var vi ska hitta de här vårdarna? Andra frågetecken är om vårdpersonalen i så fall räcker till hemvården också och naturligtvis pengarna.
Hon säger att Åbo stad inom vissa specialvårdenheter i dag har mer personal än 0,7 vårdare per klient, för att det behövs.
– Det får inte bli så att vårdardimensioneringen jämnas ut, så att vårdare tas härifrån. Så kan man inte göra.

Ett stort gammalt hus utifrån.Arkiv

Barkbackens servicehus är ett tvåspråkigt boende för äldre i Åbo. ÅU-foto


Vid Barkbackens servicehus i Åbo säger vd:n Jukka-Pekka Kuokkanen att en vårdardimensionering på 0,7 skulle betyda att boendet borde anställa 5–10 vårdare till.

Hård konkurrens om vårdarna

– Konkurrensen hårdnar hela tiden, det finns kring 40 olika vårdhem i Åbotrakten och alla är intresserade av närvårdare.
Det behövs både riksomfattande och regionala åtgärder för att förbättra situationen när den nya lagen slår till.

korridor i ett vårdhemCarina Holm

Speciellt närvårdare och vikarier råder det brist på i dag. Foto: Carina Holm


Nådendals stad har i medeltal 0,6 vårdare per äldre på sina enheter, vilket är mer än den nuvarande rekommendationen, men mindre än det nya lagförslaget.
Omsorgschefen Iiro Pöyhönen säger att den nya lagen skulle betyda att staden måste anställa 10–14 nya vårdare.

Hundratusentals euro till

– Det är en stor ökning för oss. Grovt räknat betyder det en tilläggskostnad på 300 000–400 000 euro i året, utan att vi för den summan kan sköta om en enda invånare till jämfört med vad vi gör i dag.
Även om Nådendals stad inte köper så mycket äldreomsorg befarar han att priserna för köptjänster stiger om också de privata äldreboendena ska ha samma vårdardimensionering.
– Lagen ska träda i kraft år 2023. Vi får stegvis budgetera för fler vårdare till dess.
Att få vikarier är en stor utmaning för staden i dag.
– Vi får kanske sökande till fasta tjänster, men vikarieläget är verkligen dåligt. Och människorna blir inte fler, trots en ny vårdardimensionering, säger han.

”Lättare få personal till en större enhet än till flera små”

Man framför ett kommunhus

Harald Holmström, tf omsorgschef på Kimitoön. Foto: Emilia Örnmark


I den kommunala äldreomsorgen dygnet runt på Kimitoön kommer man nära en vårdardimensionering på 0,6, men det blir ett stort arbete att hitta behörig personal för att uppfylla kravet på 0,7, säger Kimitoöns tf. omsorgschef Harald Holmström.
– Samtidigt har vi på gång en egen utredning som ska vara klar före sommaren om äldreomsorgen, om den ska koncentreras och hur hemvården kan effektiveras.
Han tror att det blir lättare att få behörig personal om man koncentrerar äldreomsorgen till ett och samma ställe och har en fungerande enhet med intensifierat serviceboende med tillräckligt många platser.
– Om det finns fler än 30 vårdplatser på ett och samma ställe kan personalen där lättare få stöd av varann, än om personalen är utspridd på tre enheter som i dag.

SDP:s Aki Lindén: ”Naturligtvis är det en bra sak”

Aki Lindén, SDP. ÅU-foto


Aki Lindén, riksdagsledamot för SDP och mångårig chef för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, har räknat ut vad den nya vårdardimensioneringen på 0,7 betyder i praktiken.
– Ett vårdhem med 28 platser har i dag på vardagarna fyra vårdare. De blir sex. Kvällsskiftet med dagens tre vårdare blir fem, medan nattskiftet fortsätter med två vårdare som i dag. Det är en betydande förbättring.
Varifrån ska dessa vårdare tas?
– Det är det största problemet. Samtidigt kan man inte låta bli att stifta nya lagar för att man på vissa orter har brist på personal. Ofta har man stiftat nya lagar om något som har varit svårt i samhället.

Övergångstid till 2023

Han betonar övergångstiden. Om lagen träder i kraft 1.8.2020 så börjar vårdardimensioneringen gälla från och med 1.4.2023. Till dess måste man utbilda fler och göra branschen mer lockande.
Och kommunerna ska inte bli lidande. Staten står för kostnaderna.
– Ett sätt är att från sjukförsäkringen ta bort den statliga ersättningen för privatläkare helt eller delvis och mer digitalisering inom vården. Om man i och med en vårdreform kan köpa tjänster på landskapsnivå i stället för på kommunal nivå sparar man också.
Han säger att vårdardimensioneringen naturligtvis är en bra sak.
– Det jag är kritisk till är finansieringen. Om man tar pengar från någon annan inom social- och hälsovården får vi kritik från dem som förlorar. Från samlingspartistiskt håll har regeringen fått beröm för att man inte höjer skatter eller ökar skuldbördan för det här.
 
LÄS OCKSÅ:
Lagstadgade vårdarkvoter tog ett stort kliv framåt – ”Vi vill prioritera äldreomsorgen”

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter