Varhapolitiker: Viss vård behöver finnas kvar på plats i skärgården – men ett minus på över 100 miljoner euro hotar

Små hälsostationer på glesbygden kan vara i fara, då välfärdsområdet Varha i Egentliga Finland måste lappa ett hotande underskott på 123 miljoner euro. Samtidigt ritas de stora linjerna upp var och hur vården ordnas i fortsättningen.
Alla betonar fler mobila och digitala vårdtjänster samt förebyggande arbete.
Hur ska din fullmäktigegrupp trygga vården i glesbygden?
– Inom Varha finns det mycket av både skärgård och landsbygd. Oberoende av var man bor bör man få vårdtjänster på ett jämlikt sätt. Ett av de största problemen är bristen på arbetskraft, säger Toni Forsblom, ordförande för största fullmäktigegruppen Samlingspartiet.

Svårt att krympa lagstadgad service
Han konstaterar att Varhas service nästan utan undantag är lagstadgad.
– Därför måste vi hitta andra sätt att spara än på servicen. Också den svenskspråkiga servicen är lagstadgad, och mycket viktig. Vi är ett tvåspråkigt välfärdsområde och jag upplever inte att det är vårt största problem.
Trafikförbindelser viktiga
SDP:s gruppordförande Ari Korhonen säger att en del av Varhas tjänster i glesbygden också i fortsättningen måste ordnas som närservice.
– Det här är speciellt viktigt om det finns en risk att man annars inte söker vård vilket leder till ännu större kostnader. Men rätt vård i rätt tid betyder inte att hela vårdpaletten måste ordnas på plats. Trafikförbindelserna måste beaktas när vi planerar servicestrukturen.

Korhonen lyfter fram den tvåspråkiga vårdcentral som ska skapas på Kaskisbacken i gamla Åbolands sjukhus.
Det gör också De grönas gruppordförande Heidi Aaltonen.
– Lyckligtvis har reformen av tidigare Åbolands sjukhus påbörjats redan innan övergången till välfärdsområdet. Gröna värnar om tvåspråkig service och det håller vi fast vid.
Om vården i skärgården säger Aaltonen attväggar inte är någon garanti för service.
– Fler slags digitjänster behövs.

De gröna är beredda på sparåtgärder, men vill att de i så fall bygger på vetenskaplig grund.
– Säkert finns det överlappningar inom hela social- och hälsovården, där man kan spara.
Skärgården behöver små stationer
Vänsterns gruppordförande Nina Söderlund säger att det bör finns mindre hälsostationer på mindre orter.
– Också skärgården behöver en viss grundservice och läkare ens ett par dagar i veckan. Distansmottagningen i Åbo kan hjälpa till med diagnoser, recept och råd, men att helt ersätta närservice med distansmottagning får absolut inte ske.

Hon vill utveckla den rehabiliterande hemsjukvården och att Varha tar i bruk ett speciellt lönetillägg, så att den egna personalen lockas att tidvis jobba också i till exempel skärgården.
– Mängden inhyrd personal måste minskas radikalt, eftersom det är dyr lösning. Att alltid lyssna på personalens sakkunskap innan förändringar görs är också viktigt, och brukar dessutom spara pengar då dumheter kan undvikas.
Söderlund anser att Varhas administration som härstammar från 27 kommuner är för stor.
– Också anskaffningar måste göras mer effektivt.
Ett svenskt vårdområde behövs inom Varha
Hon anser att det enda sättet att trygga den svenska servicen är att den tvåspråkiga servicen koncentreras till ett område dit Pargas, Kimitoön och det svenska Åbo hör.
– Språkprogrammet vid ÅUCS måste också fortsätta.
Dyra köptjänster
SFP:s nya gruppordförande Merja Fredriksson säger att de största överskridningarna gäller personalkostnaderna.
– Hur kunde Varha använda mer egen personal istället för dyra köptjänster? Där behövs nytänkande.
Hon påpekar att beslutsfattarna inte har diskuterat eller beslutat att stänga några hälsocentraler.

Servicestrategin som utarbetas som bäst bygger på tre olika nivåer av vårdcentraler. Vid de största ska det till och med finnas en del specialistsjukvård, medan mellanformen har en viss basservice och de minsta serviceställena har begränsad service.
– Större centraler som ligger nära varandra kan eventuellt slås samman, speciellt om lokalerna är dåliga, men jag tror inte att man kan spara så mycket på skärgårdens minsta serviceställen.
För mycket chefer
Fredriksson tycker att Varha kan gallra bland cheferna.
– Varhas första år har gått till att anställa olika chefer på ganska hög nivå. Det verkar överdimensionerat. Många undrar om alla nya tjänster behövs.
KD:s gruppordförande Jukka-Pekka Kuokkanen säger när det gäller digitala och mobila lösningar att till exempel modern fjärrterapi inom mentalvården i vissa fall fungerar bra.
Han säger att Varha inte får spara ihjäl sig redan från början.
– Vi måste hela tiden komma ihåg också de längre perspektiven. Till exempel inom äldreomsorgen kunde lättare boendeformer som gemenskapsboenden vara en lösning med bra kvalitet för mindre kostnad.

Samtidigt krävs mer kostnadseffektivitet också när det gäller den svenska servicen.
– Det ser ändå lovande ut med den tvåspråkiga servicekedjan som småningom byggs omkring tidigare Åbolands sjukhus.
Varhas ekonomi
Enligt prognoserna från årets första halvår gör Egentliga Finlands välfärdsområde i år ett minus på cirka 123 miljoner euro.
Ett mål är att minska behovet av inhyrd arbetskraft.
Jämfört med andra välfärdsområden har Varha mycket lokaler. Varhas egna fastigheter ska användas så mycket och effektivt som möjligt.
I höst ska riktlinjerna för framtidens service slås fast.
Efter det ska strukturen för hur service ordnas brådskande ses över.
Varha måste kunna täcka sitt underskott före utgången av 2026.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.