Förflytta dig till innehållet

Varha ordnar sömnhjälp och sömnskola också för vuxna – bjuder in till infomöte på fredag i Åbo

Shutterstock
närbild av fot på någon som sover i en säng
Varha ska ordna sömnskola också för vuxna.

Sömnens betydelse för hälsan betonas allt mer.

På fredag uppmärksammas sömnens betydelse extra mycket i och med att dagen har utnämnts till världssömndagen.

På T-sjukhuset i Åbo berättar personal från ÅUCS sömn- och andningscenter för patienter, besökare och personal hur Egentliga Finlands välfärdsområde, Varha, har utvecklat behandlingen av sömnstörningar och hur vuxna kan få lågtröskelhjälp för sömnproblem från sömnskolan.

Information för allmänheten ordnas av ÅUCS sömn- och andningscenter på fredag den 15 mars klockan 9–12 vid T-sjukhusets huvudentré, 2:a våningen, Tavastlandsvägen 11, Åbo.

Sömnskola på distans för vuxna

Varha är det första välfärdsområdet i Finland som håller på att starta sömnskola på distans för vuxna som en del av det EU-finansierade projektet ”Finlands program för hållbar tillväxt”.

– Inom projektet utbildas cirka 90 sömnsjuksköterskor i Egentliga Finland under åren 2023–25. De utbildade sömnsjukskötarna kommer att arbeta på social- och hälsovårdscentralerna. Sömnskötarna från enheten för de centraliserade distanstjänsterna är bland de första som utbildas och kommer snart att starta sömnskolgrupper med distanstjänster, säger Nina Vahlman-Sario, koordinator för sömn- och andningscentret på ÅUCS.

”Sömn stöder minne och inlärning”

Årets temadag handlar omtre påståenden: sömn är avgörande för hälsan, sömnhälsa är mångdimensionell och ”vi måste ta itu med ojämlikheter i sömnhälsa för att förbättra hälsan hos befolkningar över hela världen”.

Från Varhas sida understryker man att sömn är en viktig grundpelare för hälsa, precis som kost och fysisk aktivitet.

– Sömn stödjer minne och inlärning, hjälper till att avlägsna avfallsprodukter från hjärnan och främjar hjärnhälsa. Sömn stöder hjärnhälsa och hjärnhälsa stöder sömn, säger Nina Vahlman-Sario.

Rensar bort virus och bakterier

Sömn stöder immunförsvarets hälsa och immunförsvarets hälsa stöder sömn. Sömn hjälper immunförsvaret att rensa bort bakterier och virus. Den hjälper också till att återvinna gamla celler och underhålla kroppen och energinivåerna.

Dålig sömn kan ha ett antal betydande effekter på människors hälsa.

– Dålig sömn har kopplats till fetma, diabetes, kranskärlssjukdom och kardiovaskulär dödlighet. Dålig sömn kan försvaga immunförsvaret, vilket ökar mottagligheten för infektioner som ytterligare försämrar sömnkvaliteten, säger Vahlman-Sario.

Ökad risk för stroke

Vissa sömnstörningar, som obstruktiv sömnapné och beteendestörningar vid REM-sömn, är förknippade med kognitiv försämring, demens, risk för nattliga epileptiska anfall och ökad risk för stroke.

– Dålig sömn kan leda till förkortade reaktionstider, försämrat omdöme och kognitiv nedsättning, med effekter som liknar alkoholförgiftning, säger Tarja Saaresranta, professor och samordnande chef för ÅUCS sömn- och andningscenter.

Dåsighet kan försämra säkerheten vid körning, även om föraren inte somnar.

”Hälsosam sömn” betyder mer än bara ”tillräckligt med sömn”. Det finns sex dimensioner som påverkar sömnhälsan och därmed den allmänna hälsan och välbefinnandet (se faktarutan).

Sex dimensioner av sömnhälsa

Varaktighet: hur mycket sömn fick du under 24 timmar?
Effektivitet: hur bra somnade du och lyckades du somna?
Tidpunkt: när sov du?
Regelbundenhet: har du regelbundna läggtider och uppvakningstider?
Vakenhet: upprätthåller du god koncentration och uppmärksamhet under vakna timmar?
Kvalitet: är du nöjd med din sömn?

Källa: Varha

– Ojämlikheter i sömnhälsa definieras som ihållande skillnader i en eller flera dimensioner av sömnhälsa som påverkar befolkningen negativt. Exempel på sådana skillnader har identifierats och mätts under de senaste åren, säger Nina Vahlman-Sario.

Skillnader i sömnhälsa

Konsekvenserna av ojämlikheter i sömnhälsa blir tydliga när man tittar på sömnens grundläggande roll för människors hälsa och välbefinnande.

Orsakerna till dessa skillnader kan vara både sociala (t.ex. psykologisk stress, ekonomiska påfrestningar, hunger och säkerhetshot) och miljömässiga (t.ex. ljus, temperatur, buller eller luftkvalitet).

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter