Varför saltas inte vägen från Prostvik utåt?

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Vintervägar. Skärgårdsvägens vinterunderhåll från Prostvik utåt har den senaste veckan varit katastrofalt dålig. Det hjälper inte att sanda när vägytan är glashal och spårig. Min fråga till Markus Salminen är: Varför klassifieras inte berörda vägavsnitt på samma sätt som avsnittet fram till Lillmälö. Det avsnittet har saltats ända från första snöfall och har varit sedan dess i acceptabelt skick!
Salminens förklaring är att efter Sattmark utåt minskar trafiken så att det inte är någon nytta av att salta.
Detta stämmer inte!
Bakom Prostvikfärjan finns över 2 000 fastbosatta, som är helt beroende av Skärgårdsvägen. Från Sattmark åker folk vidare mot Granvik, som uppskattningsvis har mindre än 150 fastboende.
Vid grundvattenområdet vid Vikom kan man minska på saltningen på samma sätt man gör på motorvägen vid Lojoåsen!
För två år sedan (26.1.2022) publicerade ÅU min nedanstående insändare utan reaktion från ansvarigt håll. Få se hur det går nu?
”Skärgårdsvägen – Spårvägen
Ansvaret för Skärgårdsvägen ligger på Vägförvaltningen, vars uppgift är att erbjuda trafiktjänster för samhällets behov.
Vägen från Prostvik ut mot skärgården har varit urusel för att inte säga livsfarlig de senaste veckorna. Vägen är glashal, snömoddig och spårig och sätter trafikanterna på end verklig prövning.
Fråga till Vägverket: Varför avslutas saltningen vid Lillmälö? Skillnaden i trafiktätheten är obefintlig från Prostvik framåt jämfört med situationen fram till Lillmälö. Vid grundvattenområdet i Vikom kan man minska på saltningen.
Ge entreprenören, som underhåller vägen möjlighet, att utföra sitt uppdrag med heder. Som det nu är har han ingen chans att göra det!”
Christer Norrman
Tack. Jag är fastboende i Prostvik. Har tagit som vana att åka med färjan för att handla i Pargas. vägen till Nagu är rädd för att köra. Jag är 75, har ingen chaufför som kan köra mig.
Tack Erik!
Ville vara säker på att jag inte överdrev!
Christer har måhända lite föråldrad information…? Läget är värre än vad han skriver.
Enligt en rapport från Pargas stad (Skärgårdsstrategi 2030, från 2021) är antalet fast bosatta på andra sidan någon färja över 3000 och mängden deltidsboende ca 30.000:
”Pargas skärgård (skärgården) består av 97 bebodda öar utan fast
vägförbindelse med 3094 permanent boende invånare samt 14224
sommar- eller deltidsboende. Förutom dessa öar finns 1084 öar med
12516 deltids- eller sommarboare. Detta innebär att totalt 29894
personer har en fast punkt i vår skärgård.”
https://www.pargas.fi/dynasty/fi_FI/kokous/20215124-19-2.PDF