Vårens val tar mått på hur kandidaterna klarar av ett virtuellt valarbete

Många såkallade valexperter i Egentliga Finland blev tagna på säng i senaste riksdagsval, i april 2019.
Att det skulle bli S:t Karinsbon Sofia Virta som övertog Ville Niinistös mantel som Grönas riksdagsledamot från Åboregionen hade få förväntat sig. Elina Rantanen med stor synlighet i Åbopolitiken hade varit mångas gissning, och flera andra namn förekom också i tippningarna, inte Virtas.
Det var inte enbart förståsigpåarna som överraskades av då 28-åriga Sofia Virta. Hon blev själv häpen.
I vår intervju direkt efter valet berättade hon om hur hon satt hemma med barnen medan rösträkningen pågick. Om själva valarbetet sa hon så här :
”Jag har satsat hårt på sociala medier, som Facebook och Instagram. Jag har också delat ut reklam då jag varit på promenad med barnvagnen eller då jag rastat hunden”.
Det kan vara klokt att ta lärdom av Virtas väg till riksdagsborgen, ifall du hör till dem som vill bli invald i kommun- eller stadsfullmäktige, eller om du hör till dem som gör valarbete för någon kandidat.
Under mer än ett decennium har det varit tal om hur de sociala mediernas roll i valrörelsen ökar, men kommunalvalet i april 2021 blir definitivt det virtuella genombrottsåret.
Då handlar det inte enbart om sociala medier, utan om att mycket av valrörelsen flyttar till webben överlag. Det är där man ska synas – på webbsajter och i sociala medier.
Förklaringen till att det går att påstå det här redan nu stavas corona.
Utan coronarestriktioner hade vi redan nu sett mycket mer av vårens kommande val. I stället står partierna i startblocken och överväger vilken rutt som ger mest utdelning: Kommer restriktionerna att lätta? Kan vi boka in en kampanjtillställning här eller där, nu eller då?
Ovissheten är stor. Planeringen blir svår, och det kan dessutom vara svårt att hitta frivilliga som vill göra oavlönat valarbete i coronatider – i varje fall om arbetet förutsätter att man iklädd sitt munskydd i timtal ska vara bland folk. Det som har varit fullständigt naturligt i alla valkampanjer hittills, det viktiga fotarbetet, förändras i vår.
Men fotarbete krävs också – hur viktiga de sociala medierna än är, ska inte man negligera det fysiska mötet.
Även om sådana torgmöten kan kännas som kaffeträffar för redan invigda fungerar de – om de hålls på synliga adresser – som påminnelser för alla dem som passerar.
De påminner om valets existens överhuvudtaget, och de påminner om just det parti eller den kandidat som bemödat sig om att komma till just dina hemknutar och göra pr för sig.
Att valet är i mitten av april har sina fördelar. De sista intensiva veckorna ska vädret sannolikt signalera vår, inte vinter, och mycket kan ordnas utomhus. Förstås finns hoppet också om att restriktionerna tills dess har lättat. Men om coronafallen fortsätter att öka och vi inte blir kvitt åtminstone en del restriktioner som sätter käppar i hjulen för valarbetet, då kan april till och med kännas för nära.
Därför är vi tillbaka i ruta ett, kandidaternas synlighet på de sajter och i de organ som väljarna besöker. Det är viktigare än någonsin för kandidaterna att känna sin målgrupp och veta hur den fördriver sin tid.
I avsaknaden av en stor del av de tillställningar och kampanjträffar som utan corona hade fungerat, måste kandidaterna nu försöka hitta de direkta kanalerna, om det så är webbsajterna, Facebook, Twitter, Insta eller tidningarna.
På en liten ort kan man tänka att man känner sina väljare, men gör man det faktiskt? Och är det tillräckligt? Ett mångsidigt utnyttjande av kanaler ger oberoende möjligheter att nå fler.
Metoderna för vårens valarbete bäddar för en föryngring i våra fullmäktigeförsamlingar. Men inget är givet, det krävs nämligen unga kandidater och aktiva väljare också.
Tillbaka till Sofia Virta, som snart har varit riksdagsledamot i två år. Hennes bakgrund och budskap var högst sannolikt också avgörande för hennes inval, hon lyfte fram barnskyddsfrågor och barnfamiljers behov.
Oberoende av hur aktiv någon är i sociala medier ska man självfallet inte ta för givet att det bäddar för inval om inte själva budskapet talar till väljarna.
Och vad allt krävs inte av väljarna i dag? Det är en stor fråga. Nu krävs medieträning och analysförmåga – på sociala medier är nämligen att berätta med glansbilder som det dagliga brödet.
Nu skulle brödet få ha lite tuggmotstånd och faktiskt mätta magen också.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.