Allt ligger nu i riksdagens händer – femton år efter att Matti Vanhanens regering initierade omorganisationen
Regeringen överlämnade på tisdagen sin proposition om social- och hälsovårdsreformen och den nya lagstiftning som den medför i och med inrättandet av de nya välfärdsområdena.
– Vi är många som har väntat på den här dagen. Många har under coronakrisen funderat om reformen inte heller under den här regeringsperioden kommer få en lösning. Det är en glädje att konstatera att den här stora helheten nu övergår till riksdagen.
Det sade familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) då regeringen presenterade den slutgiltiga modellen på tisdagsförmiddagen.
Regeringen har nu filat klart på de åtgärdsförslag som kommit in i höstens utlåtanderunda. Tanken om en vårdreform går däremot tillbaka ända till 2005 då Matti Vanhanens (C) regering initierade reformen. Kiuru betonar att man tagit till sig kritiken och dessutom tagit i beaktande alla misslyckade försök till reformer under årens lopp.
21 välfärdsområden
Enligt propositionen ska det i Finland bildas 21 välfärdsområden som ska ta över de uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som kommunerna för närvarande ansvarar för. Till välfärdsområdena överförs också kurators- och psykologtjänsterna inom elevhälsan.
För Nylands del har man utarbetat en särlösning, vilket innebär att det bildas fyra välfärdsområden i Nyland.
Regeringen föreslår att lagen ska fastställas den 1 juli nästa år. Välfärdsområdenas högsta beslutande organ blir områdesfullmäktige, som ska väljas genom direkt val. Tanken är att man 2022 ska förrätta det första välfärdsområdesvalet. Först i början av 2023 ska ansvaret för att ordna social- och hälsovård och andra föreskrivna tjänster överföras på välfärdsområdena.
Enligt regeringens förslag ska statsrådet vart fjärde år fastställa strategiska mål för social- och hälsovården och räddningsväsendet. Social- och hälsovårdsministeriet, Inrikesministeriet och Finansministeriet ska årligen följa upp områdenas verksamhet ur en strategisk synvinkel.
Syftet med reformen
Syftet med reformen är bland annat att trygga alla medborgares lika rätt till likvärdiga tjänster oavsett var de bor, att kostnaderna inte skenar i väg och att systemet blir bättre förberett på utmaningarna med en åldrande befolkning.
Till en början räknar man med att kostnaderna kommer öka, men på sikt ska kostnaderna balanseras.
Reformen medför stora organisatoriska förändringar. Till exempel övergår cirka 172 900 personer från 332 kommuner och samkommuner till att arbeta inom välfärdsområdena 2023.
Dessutom övergår nästan 20 miljarder euro från kommunerna till välfärdsområdena. I början kommer områdena inte ha beskattningsrätt, men möjligheten utreds inom regeringen.
Finansieringsmodellen har under hösten väckt kritik för att den betonat vårdbehovet för mycket. Regeringen har gjort vissa justeringar, men finansieringen bygger fortfarande på till exempel beräkningar av kostnader för hälso- och sjukvård, äldreomsorg och socialvård som beskriver servicebehovet.
– Jag vågar påstå att den proposition som getts till riksdagen är en trovärdig och balanserad helhet. I SFP har vi konsekvent förespråkat en finansieringsmodell som tryggar den fortsatta förmågan i alla välfärdsområden från Helsingfors, Österbotten och ända upp till Lappland att erbjuda högklassiga hälsovårdstjänster, säger ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist (SFP).
Det egna språket ska tryggas
Alla tvåspråkiga välfärdsområden ska också ordna service på svenska. Blomqvist säger att de tjänster som hittills i huvudsak ordnats av Kårkulla fortsättningsvis ska tryggas genom välfärdsområdenas samarbetsavtal.
– För SFP är det naturligtvis viktigt att vi i alla lägen kan trygga vård på det egna modersmålet. Speciellt viktigt är det när man är som mest utsatt och svag. Därför är det viktigt att förslaget innehåller strukturer som kan garantera att de språkliga rättigheterna säkerställs, säger han.
En annan sak som kritiserats är regeringens betoning på offentliga serviceproducenter. En modell med flera producenter av social- och hälsovårdstjänster ska fortfarande vara möjlig, försäkrar minister Kiuru.
– I offentligheten har man låtit förstå att man i framtiden inte kommer kunna använda sig av servicesedlar eller köpta tjänster. Men det kommer man kunna också i framtiden, säger hon.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.