SPT 29.01.2021 18:17

Vårdreformen kommer, är du redo? Inte Egentliga Finland, om man får tro direktören för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, Matti Bergendahl. Bergendahl säger att landskapet inte kommit i gång med beredningen av regeringens social- och hälsovårdsreform i den mån han skulle ha önskat.

Bergendahl nämner organisationsmodellen i det nya välfärdsområdet som ska bildas som ett exempel. Regeringen Marins proposition för vårdreformen går ut på att det bildas så kallade välfärdsområden som tar över både kommunernas och sjukvårdsdistriktens uppgifter inom social- och hälsovården.

Sjukvårdsdistriktens verksamhet ska överföras till välfärdsområdena, men hur den nya organisationen ska se ut i Egentliga Finland är ännu oklart, enligt Bergendahl.

– Egentliga Finland ligger efter. I en del andra landskap har man kommit längre tack vare frivillig beredning av reformen och rekryterat nyckelpersoner till det nya välfärdsområdet.

Till exempel i Österbotten utnämndes Marina Kinnunen, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt, till direktör för det blivande välfärdsområdet redan i augusti. I det skedet hade regeringens proposition för social- och hälsovårdsreformen inte ens nått riksdagen.

Bergendahl säger att han inte vet vad hans titel i Egentliga Finlands nya välfärdsområde blir.

Många frågetecken i landskapet

Propositionen för vårdreformen ska behandlas i flera utskott i riksdagen och regeringens förhoppning är att alla lagändringar kan träda i kraft senast den 1 januari 2023 – några månader före nästa riksdagsval.

Vägen dit är lång och krokig och går via Riksdagshusets kabinett, korridorer och plenisal. Regeringen Sipiläs vård- och landskapsreform stupade på målsnöret.

– För tillfället verkar det som att saker och ting framskrider. Ännu har det inte kommit fram något som skulle tyda på att de nya välfärdsområdenas verksamhet inte skulle kunna börja i januari 2023, säger Bergendahl.

Arkiv/Mikael Piippo

I Egentliga Finland är frågetecknen dock många. I propositionen står det bland annat att Egentliga Finlands nya välfärdsområde ska ansvara för ”samordningen av samarbetsavtalet för tvåspråkiga välfärdsområden”.

Vad det betyder vet åtminstone inte Bergendahl.

– Det är fortfarande ett mysterium för oss. Vi har skickat förfrågningar till tjänstemän vid Social- och hälsovårdsministeriet och bett dem meddela oss vad formuleringen betyder när de själva får veta det.

I regeringens proposition står det också att Västra Nylands välfärdsområde ska ”stödja utvecklingen av tjänster på svenska”. Hur ansvarsfördelningen mellan Egentliga Finlands och Västra Nylands välfärdsområden konkret ska se ut är oklart för Bergendahl.

Åbolands sjukhus – framtidens social- och hälsocentral?

Enligt regeringens proposition för vårdreformen ska primärvård i framtiden erbjudas vid enheter som i propositionen benämns framtidens social- och hälsocentraler. Avsikten är att samla en bred palett social- och hälsovårdstjänster i dessa enheter så att tjänsterna finns tillgängliga på ett och samma ställe.

I tisdags nämnde Matti Bergendahl möjligheten att det tvåspråkiga sjukhuset Åbolands sjukhus vid Kaskisgatan i Åbo kunde bli en sådan social- och hälsocentral.

Mikael Piippo/SPT

– Åbolands sjukhus kunde vara en social- och hälsocentral för de svenskspråkiga invånarna i Åbo eller en större enhet för alla svenskspråkiga i landskapet, säger Bergendahl.

I viss utsträckning skulle Åbolands sjukhus kunna erbjuda specialiserad sjukvård också som social- och hälsocentral men till exempel de operationer som fortfarande utförs vid sjukhuset skulle flytta bort.
Kirurgin kan flytta när Fyrsjukhuset öppnar

Det är i och för sig möjligt att nedmonteringen av den kirurgiska verksamheten vid Åbolands sjukhus sker i betydligt snabbare takt än den vårdreformen framskrider i.

Bergendahl säger att Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har tankar på att flytta kirurgin vid Kaskisgatan till området kring Åbo universitetscentralsjukhus stamsjukhus när verksamheten i den nya sjukhusbyggnaden som byggs i Kuppis, det så kallade Fyrsjukhuset, börjar. Enligt nuvarande tidsplan ska Fyrsjukhuset stå färdigt i slutet av 2021.

Åbolands sjukhus är en del av Åbo universitetscentralsjukhus. Bergendahl säger att över 70 procent av tjänsterna inom den specialiserade sjukvården redan nu erbjuds på annat håll inom Åbo universitetscentralsjukhus än vid Åbolands sjukhus.

Vidare säger han att utgångspunkten är att alla tjänster som sjukvårdsdistriktet tillhandahåller, inte bara de vid Åbolands sjukhus, är tvåspråkiga.

– Det är mycket viktigt för oss att vi kan erbjuda tvåspråkiga tjänster vid alla enheter, och i synnerhet på stamsjukhusområdet i Åbo. Jouren är i och för sig ett ställe där vi ibland har problem med att kunna erbjuda betjäning på patientens modersmål.

Vad händer med hälsovårdscentralerna?

Men vad händer med de nuvarande hälsovårdscentralerna i till exempel Pargas och Kimitoön om Åbolands sjukhus blir en social- och hälsocentral ”för alla svenskspråkiga i landskapet”?

Det är en fråga som tills vidare saknar svar, säger Matti Bergendahl. Och en fråga som inte bara gäller Pargas, Kimitoön eller Åbolands sjukhus.

Enligt Bergendahl är det inte garanterat att framtidens social- och hälsocentraler dyker upp på alla de ställen där det nu finns en hälsovårdscentral.

– En del av den frivilliga beredningen av social- och hälsovårdsreformen kommer att kretsa kring hur framtidens servicenätverk ska se ut. Alla inser att det är en politisk diskussion där åsikterna kommer att gå isär och som kommer att innehålla mycket känslor. Jag skulle gärna se att den diskussionen redan kunde påbörjas.

Pargas har förberett sig

I Pargas har social- och hälsovårdsnämnden redan budgeterat för ett köp av grannfastigheten till Pargas hälsostation, där Åbolands mentalvårdscentral tidigare verkade. Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts styrelse har också välsignat försäljningen av fastigheten för det skuldfria priset på 343 985,49 euro.

Mikael Piippo/SPT/ÅU

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln