Vårdreformen kan ge snabbare tid till tandläkare – mycket är ändå oklart, säger Åbo stads ledande övertandläkare
Tandvården i Åbo har till stor del normaliserats efter det svåra coronaåret 2020, då största delen av den icke-brådskande tandvården inhiberades. Många anställda placerades om, bland annat till hemvården och smittförebyggande verksamhet.
– Läget är nu ungefär som innan coronan slog till, säger Marina Merne-Grafström, ledande övertandläkare vid Åbo stad.
Men bara ungefär, alltså. Tandvården har fortsättningsvis en mindre kapacitet än före pandemin.
– Det här beror på att hygienrutinerna tar extra tid.
Antalet minuter för själva vården är färre då mer av de anställdas tid går åt till skyddsutrustning och desinficering av redskap och ytor.
Det finns också frågetecken. Finns det exempelvis ett dolt vårdbehov om människor nu inte anlitat tandvård? En grupp verkar i alla fall ha tagit hand om sig, säger Merne-Grafström.
– Vi oroade oss för att äldre skulle stanna hemma, men sjuttioplussarnas andel i tandvården har inte sjunkit.
Stefan HolmströmFör närvarande finns en slags kö i tidsbokningssystemet. Begreppet ”kö” är alltså det att människor har en mottagningstid, men väntetiden är lång.
Enligt vårdgarantin ska man få en tid inom sex månader. Det klarar Åbo av, men inte med stor marginal.
Åbo stad har också erbjudit servicesedlar som kan användas för subvention av besök inom den privata tandvården.
– Mindre än 60 procent utnyttjar ändå denna möjlighet när de fått en servicesedel. Människor vill få sin vård av oss när de sökt sig till hälsocentralen. Servicesedlarna utgör en ganska liten del av tandvården, säger Merne-Grafström.
Då det gäller personalläget är läget hyfsat bra. Staden kunde faktiskt anställa fler tandläkarpar, det vill säga tandläkare och hygienister.
– Vi har fått nya positioner men har ont om lokaler.
På de olika hälsocentralerna i Åbo arbetar nu 56 tandläkare inom den så kallade kliniska tandvården. Därtill finns det 10 specialister.
Lockar läkare via praktik
Överlag har det varit lättare att rekrytera tandläkare till hälsocentralerna i Åbo än vad det är att hitta läkare.
– Det här beror bland annat på att den kliniska vårdpraktiken är en del av vår verksamhet och vi har således ett gott samarbete inom tandläkarutbildningen, säger Merne-Grafström.
Samarbetet med Åbo universitet innebär också att man hålls à jour med det senaste inom tandvården.
Åbo stad tar emot studerande under deras obligatoriska träningsperioder och den kliniska färdighetsträningen under tandläkarutbildningen är en del av Åbo stads verksamhet.
– Det är en fördel att vi känner de nya tandläkarna och de upplever det som positivt att få komma till oss.
Däremot är det ont om är svenskspråkiga tandläkare. Sådana kunde staden gärna ha fler, säger Merne-Grafström. Tillgången till tandskötare är inte heller god.
– Vi har också ett stort behov av specialiserade tandläkare, särskilt inom tandreglering och protetik.
Protetik är då man ersätter skadade eller förlorade tänder.
– Här är lönerna en viktig faktor. Å andra sidan kan Åbo som en stor stad erbjuda bättre möjligheter till en mångsidigare arbetsbild än många andra orter.
Stefan HolmströmDen stora utmaningen är då tandvården ska övergå till välfärdsområdena.
– Det blir många olika aspekter av verksamheten som skall synkroniseras mellan kommunerna. Hur ska exempelvis den specialiserade tandvården ordnas på basnivå i regionen?
Marina Merne-Grafström ser ändå vårdreformen i första hand som en möjlighet, trots att många frågor måste lösas. En gäller vårdgarantin, som troligen skärps för tandvården år 2023: i framtiden ska man få tid för icke-brådskande vård inom 3 månader, jämfört med nuvarande 6.
Samtidigt finns det annat som påverkar vårdbehovet, som det att människor lever allt längre och har fler tänder kvar än tidigare generationers äldre.
Åbo stad har erfarenhet av att effektivera tandvården. Köerna var faktiskt som värst i Åbo för tio år sedan. Gränsen för vårdgaranti överskreds och det bildades en lång väntekö. År 2014-2015 var staden med i Bra mottagning-projektet och eliminerade de överlånga köerna på ett halvår.
Det viktigaste i helheten är ändå att själva vården är bra, säger Marina Merne-Grafström.
– Patientresponsen är mycket god. Människor ogillar att köa men är mycket nöjda med den vård de sedan får.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.