Uppdaterad: Vårdreformen har godkänts av riksdagen med rösterna 105 – 77
Jeanette Östman/SPTRiksdagen har i dag godkänt regeringen Sanna Marins (SDP) vårdreform.
Förslaget gick igenom med rösterna 105–77. Totalt 17 ledmöten var frånvarande, 0 röstade blankt.
Socialdemokraterna, Centern, De Gröna, Vänstern och Svenska folkpartiet röstade för förslaget.
Samlingspartiet, Kristdemokraterna, Sannfinländarna, Liike Nyt och Ano Turtiainens riksdagsgrupp röstade emot.
Frånvarande var Li Andersson (VF), Markus Mustajärvi (VF), Sandra Bergqvist (SFP), Pekka Haavisto (Gröna), Mari Holopainen (Gröna), Inka Hopsu (Gröna), Heli Järvinen (Gröna), Pirkka-Pekka Petelius (Gröna), Eveliina Heinäluoma (SDP), Kimmo Kiljunen (SDP), Tytti Tuppurainen (SDP), Vilhelm Junnila (Sannf), Jouni Kotiaho (Sannf), Tom Packalén (Sannf), Petteri Orpo (Saml), Mari-Leena Talvitie (Saml) och Heikki Vestman (Saml).
Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) säger att beslutet att godkänna vårdreformen är historiskt – och en stor befrielse.
— Det har varit en riktig långdans. Hela den tid jag själv suttit i riksdagen har vi behandlat 4-5 olika modeller, säger Henriksson.
I maj gav riskdagens grundlagsutskott enhälligt förslaget till vårdreformen grönt ljus, om än med krav på vissa korrigeringar. Det är det första förslaget till vårdreform som har tolkats som grundlagsenligt.
— Förslaget klarade grundlagsutskottets nålsöga, säger Henriksson.
Social- och hälsovårdsutskottets behandlade sedan lagpaketet i snabb takt för att riksdagen skulle hinna godkänna reformen före sommarpausen.
Arkiv/Jenny JägerhornDet här är regeringens vårdreform:
Tanken med reformen är att tillgången till vård och vårdens kvalitet ska bli mer jämlik.
Det kommer att grundas 21 nya välfärdsområden som ansvarar för organiseringen av social- och hälsovården – i stället för de dryga 290 kommuner som för närvarande ansvarar för den.
Undantag görs för huvudstadsregionen. Helsingfors stad ansvarar fortsättningsvis för sin egen vård och sitt räddningsväsende.
Skolkurators- och skolpsykologuppgifterna inom elev- och studerandehälsovården ska överföras till vårdlandskapen.
Reformen medför även ändringar i organiseringen och finansieringen av räddningsväsendet. Statens styrning i räddningsväsendet ska bli starkare och räddningsväsendets verksamhet ska utvecklas till ett riksomfattande system.
Den personal som är anställd inom den kommunala social- och hälsovården och räddningsväsendet övergår till vårdlandskapen. Sammantaget berör arbetsgivarbytet över 170 000 kommunalt anställda.
Henriksson säger att Finland trots reformen kommer att ha brist på läkare.
— Vi måste jobba parallellt med hur vi ska få fler läkare till den offentliga vården.
För att trygga den offentliga vården vill Marins regering att det ska vara möjligt att säga upp privatiseringsavtal som kommuner och samkommunerna har ingått.
Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) har ändå framhållit att reformen inte innebär att det är omöjligt att köpa tjänster av privata aktörer.
Utmaningar med landskapsvalet
Godkännandet innebär att det kan det bli landskapsval redan i januari nästa år. Enligt Henriksson är det social- och hälsovårdsministeriets vilja att det ska hållas den 23 januari.
— Det har man gått inför och jag utgår ifrån att det hålls då.
Henriksson ser utmaningar med valdeltagandet i landskapsvalet – och mycket arbete framför.
— Onekligen kommer det att vara en utmaning att få folk att ta till sig att det kommer ett till val och att det löns att gå och rösta.
Henriksson säger att det är bra att sommaren kommer så att partierna sedan kan aktivera sig vad gäller landskapsvalet.
— Det är viktigt att landskapsvalet i framtiden hålls i samband med kommunalvalet.
Flera förkastade förslag
Flera regeringar har försökt få till stånd en vårdreform. Hösten 2005, då Matti Vanhanen (C) var statsminister, skissades den första modellen upp.
Regeringen som leddes av Alexander Stubb (Saml) fick slopa sin vårdreform år 2015 eftersom grundlagsutskottets krav på ändringar var för stora.
År 2019 satte grundlagsutskottet också stopp för den vårdreform som bereddes av Juha Sipiläs (C) regering.
Social- och hälsovårdsreformen – en lång historia
Totalt 21 nya välfärdsområden ansvarar för organiseringen av social- och hälsovården.
Planen är att de första landskapsvalen ska hållas i januari 2022. Lagen kräver en period på sex månader mellan det att riksdagen godkänner reformen och valet hålls.
Tanken är att landskapen ska bli verksamma från och med januari 2023.
I dag ansvarar sjukvårdsdistrikten och kommunerna för hälsotjänsterna. I och med reformen övergår social- och hälsovården och räddningstjänsterna till 21 välfärdsområden.
Arbetet med att reformera hälsovårdssystemet i Finland har pågått sedan år 2005.
Artikeln är uppdaterad klockan 19.56 med information om hur partierna röstade, vilka ledamöter som var frånvarande samt kommentarer av justitieminister Anna-Maja Henriksson.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.