Vårdreformen: Fortfarande möjligt att köpa tjänster av privata aktörer
”Det är viktigt att den här reformen nu ros i hamn. Den här reformen behövs för att på sikt kunna trygga tillgången på social- och hälsovårdstjänster för alla invånare på ett jämlikt sätt.”
Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist (SFP)
Regeringens ministerarbetsgrupp för social- och hälsovård har kompletterat förslaget till social- och hälsovårdsreformen efter avslutad remissbehandling.
Regeringens förslag bygger på en indelning i 21 så kallade välfärdsområden och Helsingfors.
— Social- och hälsovårdstjänsterna förbättras då vi får stora, starka vårdarrangörer, säger familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP), som också leder arbetsgruppen.
Ministerarbetsgruppen informerade om förslaget på tisdagen.
Trygga servicen
Enligt Kiuru har ministerarbetsgruppen gjort vissa ändringar i förslaget utifrån remissvaren.
— Vi kommer att specificera ansvarsfördelningen och vi kommer inte längre att förutsätta upprätthållandet av överkapacitet. Dessutom kommer vi att kräva att servicen ska tryggas även under undantagsförhållanden.
Regeringen föreslår att Egentliga Finland ska koordinera de svenskspråkiga tjänsterna medan Västra Nyland föreslås få ansvaret för att utveckla de svenskspråkiga tjänsterna i samband med vårdreformen.
— Kårkullas tjänster ska finnas också i framtiden, säger Kiuru.
Ett annat orosmoment som framkommit under remissförfarandet är hur elevvården kan tryggas.
— Närtjänsterna ska säkras också i fortsättningen, Även om ansvaret ligger hos vårdlandskapen ska skolorna ha samma elevvård också i framtiden, säger Kiuru.
Plock ur vårdreformen
Regeringens förslag bygger på 21 så kallade välfärdsområden och Helsingfors som ska ansvara för social- och hälsovården och räddningsväsendet.
Tanken är att det ska bli lättare att söka vård och att patienten inte ska slussas fram och tillbaka.
Regeringens har inte satt upp några sparmål med reformen. Däremot ska systemet till exempel bli bättre förberett på utmaningarna med en åldrande befolkning.
Det kommer fortfarande att vara möjligt att köpa social- och hälsovårdstjänster av privata aktörer.
I enlighet med regeringsprogrammet har regeringen inlett arbetet med att bereda införandet av landskapsskatt.
HUS ska byta namn till HUS-sammanslutningen.
Tanken är att områdesval ska hållas 2022 och att välfärdsområdena börjar erbjuda service 2023.
Kommunerna i Östra Savolax ska höra till Södra Savolax välfärdsområde.
Privata aktörer
Utgångspunkten är att social- och hälsovården till innehåll, omfattning och kvalitet ska planeras och genomföras så att den svarar mot kundernas behov i välfärdsområdena.
— I så kallade undantagssituationer ska man kunna trygga tjänsterna i samarbete med andra vårdlandskap, säger Kiuru.
Det kommer fortfarande att vara möjligt att köpa social- och hälsovårdstjänster av privata aktörer, så länge de inte är förbjudna i lag.
— Organisationernas roll ska vara stark också i fortsättningen, säger Kiuru.
Servicesedlar kommer fortfarande att användas och detsamma gäller inhyrd arbetskraft.
— Omfattande användning av inhyrd arbetskraft är tillåtet om det är tillfälligt eller om det finns problem med att få arbetskraft, säger Kiuru.
Arbetskraften ska också kunna användas vid dygnetruntjouren inom hälso- och sjukvården som komplement till välfärdsområdets egen social- och hälsovårdspersonal.
Det kommer fortfarande att vara möjligt för varenda läkare och tandläkare att ge remisser till specialistsjukvården.
Nylands särlösning
Välfärdsområdena är självstyrande, vilket innebär att staten inte detaljstyr deras verksamhet.
Nyland fick redan tidigare en särlösning med en uppdelning i fem välfärdsområden.
— En viktig del av den här reformen har varit den särlösning som redan tidigare utarbetades för Nylands del. Utan en sådan här lösning skulle det här området ha blivit ohanterligt stort, säger Thomas Blomqvist (SFP), minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.
Enligt Blomqvist är områdena tillräckligt stora för att man ska kunna trygga demokratin och trygga människors rätt till social- och hälsovård.
Finansieringen
Finansieringen har väckt oro speciellt i större städer, och man har gjort en del ändringar. Finansieringsmodellen ändrades så att befolkningsökningen ska beaktas till tillväxtkommunernas fördel.
Samkommunerna för sjukvårdsdistrikten och specialomsorgsdistrikten föreslås bli överförda till välfärdsområdena med sina tillgångar och skulder.
I enlighet med regeringsprogrammet har regeringen inlett arbetet med att bereda en landskapsskatt som ska träda i kraft senast 2026.
— Det är viktigt att den här reformen nu ros i hamn. Reformen behövs för att på sikt kunna trygga tillgången på social- och hälsovårdstjänster för alla invånare på ett jämlikt sätt, säger Blomqvist.
Till riksdagen i december
Tanken om en vårdreform går tillbaka ända till 2005 då Matti Vanhanens (C) regering initierade reformen. Efter det har åtskilliga regeringar misslyckats med att driva igenom liknande reformer. Senast stupade Juha Sipiläs (C) landskaps- och vårdreform på mållinjen i mars 2019.
Remissbehandlingen inleddes i juni och avslutades i slutet av september. Totalt tog regeringen emot 804 remissvar.
Lagutkastet lämnas till rådet för bedömning av lagstiftningen på onsdag. Tanken är att propositionen lämnas till riksdagen i början av december 2020.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.