Värdet på Stiftelsen Eschnerska Frilasarettets placeringar överskred 100 miljoner euro – status quo mellan stiftelsen och Åbolands sjukhus
Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet i Åbo delade ut cirka 1,9 miljoner euro i understöd i fjol, enligt stiftelsens vd Henrik Karlsson. Det är ungefär lika mycket som åren 2017, 2018 och 2019.
Samtidigt ökade värdet på stiftelsens placeringar med 9 procent och vid årsskiftet 2020–2021 var portföljen värd 104 miljoner euro.
— Det var ett märkligt år, som vi alla vet. I början av året rasade värdet på portföljen men sedan återhämtade den sig bättre än jag någonsin hade kunnat förvänta mig, säger Karlsson.
— Under de sex senaste åren har vi målmedvetet diversifierat vår placeringsportfölj och spridit våra investeringar över världen.
Stiftelsens bokslut för år 2020 är ännu inte färdigt och Karlsson vill inte avslöja exakt hur mycket intäkter investeringarna genererade. Han säger dock att intäkterna från investeringsverksamheten låg på ungefär samma nivå som år 2019, då intäkterna var drygt 6 miljoner euro.
Stiftelsens personalkostnader var cirka 135 000 euro i fjol, säger Karlsson.
— Jag är den enda anställda i stiftelsen och så har vi en styrelse och ett förvaltningsråd.
Vinst år efter år
Enligt stiftelsens stadgar är dess ändamål att ”inrätta, upprätthålla eller med bidrag stöda sjukhusinrättning eller åldringshem, att bereda kostnadsfri sjukvård åt obemedlade personer främst ur handels- och sjömannakretsar, och att stöda förebyggande hälsovård i Åbo stad med omnejd”.
Under åren 2015–2019 gjorde Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet mellan 1 och 5 miljoner euro vinst per år. Förutom att dela ut understöd hör det till stiftelsens strategi att på sikt öka sin egendom.
— Det är för att förvissa oss om att vi kan fullfölja vårt uppdrag. Vi vill dela ut pengar, men en stiftelse som delar ut för mycket riskerar sin egen existens, säger Henrik Karlsson.
Vid Åbolands sjukhus intet nytt
Stiftelsen Eschnerska Frilasarettets långvariga dröm har varit att förverkliga en utvidgning av tvåspråkiga Åbolands sjukhus som ligger vid Kaskisgatan i Åbo. För ändamålet har stiftelsen köpt två tomter som ligger bredvid sjukhusfastigheten.
Mikael Piippo/SPTTomterna köptes för ett tiotal år sedan, men någon utvidgning har inte blivit av.
— Vi har planer, vi har pengar och vi har ritningar, men det är inte Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet som bestämmer hur hälso- och sjukvården förverkligas i Egentliga Finland, säger Karlsson.
Enligt Karlsson ligger bollen hos Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt som driver Åbolands sjukhus.
— Om vi ska sätta spaden i marken och börja bygga måste det finnas någon på andra sidan förhandlingsbordet som planerar verksamheten så att de är beredda att skriva på ett långt hyreskontrakt.
Detsamma gäller ett eventuellt köp av det befintliga sjukhuset. Stiftelsen vill inte köpa fastigheten om sjukvårdsdistriktet inte förbinder sig till att stanna kvar i minst 20 år.
Att agera hyresvärd och donator åt ett privat vårdbolag som eftersträvar vinst rimmar i sin tur illa med stiftelsens stadgar, säger Karlsson.
”Kan man garantera den svenska servicen?”
Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har inte visat intresse för att utvidga sjukhusverksamheten vid Kaskisgatan. Däremot bygger sjukvårdsdistriktet nya byggnader i Kuppis, ungefär 1,5 kilometer från Åbolands sjukhus.
Åbolands sjukhus var tidigare ett kommunägt affärsverk men i januari 2020 införlivade Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt det i Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS). Kimitoöns och Pargas representanter i sjukvårdsdistriktets fullmäktige ansåg att införlivningen medför en risk för att den svenskspråkiga servicen vid Åbolands sjukhus försämras och motsatte sig sjukhusfusionen.
Redan några år tidigare hade Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet slopat sitt årliga understöd till Åbolands sjukhus så gott som helt. Stiftelsen donerade pengar till sjukhuset i flera decennier men år 2017 ströps finansieringen.
År 2019 fick Åbolands sjukhus drygt 85 000 euro för teknisk utrustning men i övrigt har understödet under de senaste åren bestått av några tusenlappar. I fjol fick sjukhuset inget understöd av stiftelsen.
Henrik Karlsson säger att Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet vill ha klarhet i hur framtiden för Åbolands sjukhus ser ut innan man donerar mer pengar till sjukhuset. Stiftelsens stadgar ställer inga språkliga kriterier för utdelningen av understöd, men när det gäller Åbolands sjukhus har också svenskans ställning en inverkan på beslut om framtida donationer.
— Kan man garantera den svenska servicen om Åbolands sjukhus är en del av ÅUCS? Jag tror kanske inte det. Som självstyrande enhet med svenskspråkig förvaltning och personal kunde man garantera att också de som inte behärskar finska får vård på ett språk de förstår, säger Karlsson.
Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet
Carl Gustaf Eschner (1805–1853) var en affärsman från Lovisa som under andra halvan av sitt liv verkade i Åbo. Eschners testamente innehöll en donation för upprättandet av ett frilasarett i ”staden”, vilket tolkats som en syftning på Åbo. Donationens storlek har uppskattats till 30 000 rubel silver.
Under åren 1862–1918 fanns en fond med uppdrag att förverkliga Carl Gustaf Eschners dröm om ett frilasarett. År 1919 grundades Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet som tog över frilasarettsfondens uppdrag.
Det frilasarett som Carl Gustaf Eschner testamenterade medel för har inte förverkligats. Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet har formulerat sina stadgar så att de möjliggör också annan typ av understödsverksamhet, till exempel donationer för att stödja förebyggande hälsovård i Åboregionen.
Källor: Kevin, Torbjörn (2019): Min oryggeliga vilja: Om C.G. Eschner och en stiftelse
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.