Vården behöver mera pengar, men…
40 000 vårdare kan gå i strejk den 1 april. Parterna i tvisten har olika syn på löneförhöjningarnas storlek och konflikten handlar om miljarder.
Vård och pengar hänger starkt ihop och det gäller för beslutsfattarna att ständigt prioritera. Den viktigaste frågan för politikerna kommer i framtiden att vara förmågan att välja bort, vilka tjänster ska krympas och var ska vård och service överhuvudtaget inte erbjudas.
Social- och hälsovården har varit ett högaktuellt ämne de senaste åren i Finland. Om några månader ska välfärdsområdena ta över verksamheten och de flesta frågorna verkar ännu sakna ett svar. Det som torde vara uppenbart är att den politiska reformen att överföra social- och hälsovården till välfärdsområden kommer att göra vården dyrare och ytterligare öka trycket på skattehöjningar.
Redan utan de löneförhöjningar som arbetsmarknadsparterna nu ska komma överens om, kommer lönekostnaderna inom vården att öka. Inom de nya välfärdsområdena kommer det att genomföras löneharmoniseringar som enligt arbetsgivarnas uppskattning kommer att kosta cirka 680 miljoner euro per år.
Utgångspunkten kan trots allt inte heller vara att social- och hälsovårdens kostnader ständigt ökar. Det finns en smärtgräns för allt, även för vårdkostnader.
Det löneprogram som paraplyorganisationen Sote föreslår för personalen inom social- och hälsovårdssektorn de kommande fem åren, skulle kräva en ny finansiering på nästan 5 miljarder euro.
Det är också ett faktum att lönerna för vissa yrkesgrupper inom den offentliga sektorn är låga. Ett beskrivande exempel är undersökningen som nyligen gjorts av VertaaEnsin.fi. Enligt den är det inte möjligt att med en sjukskötarlön köpa en två rums eller större bostad i Åbo centrum. När man tar med yrkesgrupperna närvårdare och barnskötare gäller samma sak hela Egentliga Finland.
Om lönen för ett värdefullt och viktigt heltidsjobb inte möjliggör att man köper en bostad är det någonting som är fel.
Personalbristen inom vården är både akut och stor. Inom de närmaste åren är ungefär 30 000 vårdare på väg i pension. Det här gör att nya vårdare behövs. Hur gör man vårdaryrkena och branschen mera attraktiv?
Lönen är en komponent som måste ses över. Här måste beslutsfattarna och arbetsmarknadsparterna hitta en balans mellan konkurrenskraftiga löner inom vården och ett rimligt skatteuttag i Finland. Finland har redan i dag en hög skattegrad jämfört bland annat med de övriga nordiska länderna.
Utöver högre lön kommer det att behövas arbetskraftsinvandring. Om man undrar varför, så handlar svaret ganska långt om matematik. Arbetskraften kommer inte annars att räcka till.
De nya välfärdsområdena har brist på pengar och personal redan innan de startat sin verksamhet. Det här kommer sannolikt inom fem år att leda till en koncentration av vården till färre enheter.
En strejk löser inte de stora problemen inom vårdsektorn, men det är lätt att förstå frustrationen bland dem som jobbar inom vården.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.