Lasse Lehtonen, diagnostikchef vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) och professor vid Helsingfors universitet, skriver i sin blogg att det kan uppstå brist på både sjukhusbäddar och vårdare i en epidemisituation i Finland.
— Jag har förundrat mig en aning över att ministrarna och tjänstemännen intygar att beredskapen i Finland är god, skriver Lehtonen.
Också i regeringsprogrammet nämns kommunernas svåra ekonomiska situation, bristen på läkare och bristen på personal inom äldreomsorgen.
— Det är möjligt att köra ner vårdens vanliga funktioner i en epidemisituation, men efter tio år av nedskärningar finns verkligen inte överlopps sjukhusbäddar eller personal.

Kommunförbundet: Vårddimensioneringen i farozonen

Coronavirusets ekonomiska följder kommer att märkas i ett bortfall av skatteintäkter när företagen säger upp och permitterar personal, säger kommunförbundets vd Minna Karhunen.

Därför är de planerade åtgärderna för att stärka sektorn för företagsfinansiering väldigt viktig även för kommunernas ekonomi.
Näringsminister Mika Lintilä (C) har satt ihop en arbetsgrupp som ska fundera ut hur företagen kan stödas i den här krissituationen.
Samtidigt som skatteintäkterna kommer att minska ökar kostnaderna inom hälsovården.
— Det är svårt att bedöma hur mycket kostnader krisen orsakar för de olika sektorerna. Men det är säkert att kommunernas underkott kommer att växa ytterligare i år, säger Karhunen i ett pressmeddelande.
Hon betonar att kommunerna inte i det här läget har råd att ta på sig fler åtaganden, som till exempel den planerade vårddimensioneringen som skulle öka antalet vårdare per patient.
— Regeringen borde genast besluta att inte öka kommunernas uppgifter och förpliktelser under den här regeringsperioden, säger Karhunen.