Anja Kuusisto 22.05.2018 17:30

Läkaren Emad Afrasiabi i Pargas kan zooma in detaljer i rummet där sjukskötaren Lena Palén i Korpo hälsostation sitter. De möts via Cisco-apparaten. Foto: Anja Kuusisto

Fungerar som Skype, är något helt annat

Deras kontakt ser för en utomstående ut ungefär som en Skype-diskussion, det vill säga de sitter vid varsin skärm i sina respektive arbetsrum i Korpo och Pargas, och de ser och hör varandra bra.
För att demonstrera hur till exempel ett utslag på en patients arm kunde uppförstoras klickar Afrasiabi på skärmen och zoomar in en knappnål på anslagstavlan i Palméns rum.
– Men den här kontakten är något helt annat än Skype, säger Afrasiabi, som är hälsocentralläkare vid geriatriska kliniken i Pargas och som regelbundet besöker alla stadens äldreboenden.
Pargas hälsocentrals ansvariga sjukskötare Janette Sundqvist säger:
– Den här kontakten tas via en speciell apparat som vi kallar Cisco, och det är en säker, Valvira-godkänd, anslutning som har samma sekretess som om läkaren och patienten skulle mötas fysiskt.
– Patientens vårdjournal öppnar jag i datorn här bredvid, visar Afrasiabi och så är Cisco-skärmen öppen bredvid.

Patienten väljer om distansvård är okej

I den här exempelkontakten har Palén i Korpo ingen patient med sig.
– Patienten kan välja om vi ska vara med eller inte, säger Palmén, och hittills har alla önskat att sjukskötaren också ska delta. Det kan hända de bekymrar sig för tekniken, men av dem som har deltagit har inte en enda efteråt sagt att den inte kunde tänka sig distansvård igen.
– Det händer att folk funderar på att om de utnyttjar distansvården mycket så mister vi (i Korpo) läkartjänsterna på sikt, men mestadels har folk varit positiva till möjligheten, säger Palén.
I egenskap av receptsjukskötare utnyttjar hon också distanskontakten för konsultationer.

Examensarbete för hälsovårdare och sjukskötare

Att såväl patienter som vårdpersonal har tagit emot distansvårdmöjligheten bra kommer fram i examensarbeten som blivande sjukskötare och hälsovårdare vid Novia har gjort den här vårterminen, arbetena blev klara nu i maj.
– Pargas ville uttryckligen att vi också skulle kartlägga personalens inställning. Mottagandet har till och med varit överraskande bra, säger Bodil Julin, lektor vid Novia och en av dem som har handlett Novias examensstuderande.
– Enligt tidigare forskning tas vård över nätet vanligen emot med större skepsis än vad Pargas har uppvisat, det gäller både patienter och personal, säger Julin.
– Det kan hända att skärgårdsförhållandena inverkar, att man ser en så stor nytta med att kunna få en läkartid och träffa läkaren över nätet, istället för att köra hela halva dagen för att få ett läkarintyg, funderar Julin.

Några distansbesök i månaden hittills

Hittills används distansvården för en handfull läkarbesök i månaden, uppskattar Afrasiabi och Sundqvist.
– Alla hälsostationer i skärgården har numera apparaturen, och hälsostationen i Korpo är en föregångare, säger Sundqvist.
– Det är alltid patienten som avgör, säger Lena Palén i Korpo. Jag eller min kollega kan föreslå att läkartiden kan fås på distans, men patienten väljer.

Inget sommaruppehåll för Korpos läkarvård

I sommar Korpo har i regel läkare på plats på hälsostationen två dagar i veckan, och det kommer också att gälla under sommaren.
Distansvården togs ibruk mer regelbundet 2015–2016. Emad Afrasiabi använder den regelbundet, men också andra läkare i Pargas hälsocentral har distanstider.

Arbetshandledning finns också på distans

– Våra studerande har under våren också uppdaterat en arbetsmodell för handledning på distans som fritt kan användas av alla professionella inom social- och hälsovård, tipsar Bodil Julin.
Modellen finns tillgänglig via webbsajten www.e-clubbing.info.
På sajten finns också en film som vill inspirera personal inom social- och hälsovård att ta i bruk handledning på distans.

Anja Kuusisto
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln