Vård för ångest bland barn testas i stor Åboundersökning – men inte på svenska
Wilhelmina SirénÅngest syns inte utanpå. ÅU-foto.
Barns ångest är föremål för en stor undersökning vid Åbo universitets forskningscenter för barnpsykiatri.
Forskarna samarbetar med skolhälsovården på olika håll i landet och kartlägger fjärde- till sjätteklassares (10-12 åringars) ångestsymptom.
Inom ramen för undersökningen testas en ny vårdmetod och man försöker också granska hur skolhälsovården i framtiden enkelt kunde känna igen symptom på ångest hos barn.
Materialet finns inte ännu på svenska
Det nya vårdprogrammet och materialet om ångest, som erbjuds de barn och föräldrar som deltar i undersökningen, finns ändå tillsvidare enbart på finska.
— Det här är en klar brist, säger forskningskoordinator Terja Ristkari, men fortsätter: Många familjer är ju tvåspråkiga och då kan de kanske ändå delta i undersökningen.
Forskningskoordnator Terja Ristkari. Foto: Jarna Lindroos
Trots att metoden som testas inte erbjuds på svenska, är både Cygnaeus skola och Sirkkala skola i Åbo med.
Båda skolornas skolhälsovårdare har ifrågasatt skolornas medverkan, men inte vunnit gehör för sina åsikter.
— Eftersom svenskspråkiga barn med ångest inte erbjuds möjlighet att delta i undersökningen på svenska, känns det som att vi är med bara för statistikens skull, säger skolhälsovårdare Nina Ringbom.
”Man måste börja någonstans ifrån”
Ristkari påpekar ändå att programmet är under arbete och att en svenskspråkig version är på gång.
Att de svenskspråkiga barnen skulle vara med bara för att få ett tillräckligt stort forskningsunderlag tar Ristkari bestämt avstånd från.
— Det program vi erbjuder är inte färdigt. Vi jobbar hela tiden med en svenskspråkig version. Med forskningsprojekt av det här slaget är det bara så att man måste börja någonstans i från.
I framtiden också på ryska och samiska
Vårdprogrammet är digitalt och erbjuds familjerna på distans.
Forskningscentret för barnpsykiatri har tidigare utvecklat ett digitalt program som är riktat till föräldrar som vill ha handledning och stöd i sitt föräldraskap.
Det programmet fanns också först enbart på finska, men har sedermera översatts till svenska.
Vid forskningscentret finns också svenskspråkiga handledare.
— Det går inte att göra allt på en gång, konstaterar Ristkari. I framtiden vill vi också erbjuda barn som har samiska och ryska som modersmål, samma program.
Undersökningen
- I praktiken genomförs undersökningen så att barnen i samband med den normala hälsokontrollen på skolan får svara på några frågor om symptom på ångest
- Om föräldrarna och barnen ger sitt tillstånd skickas svaren vidare till forskarteamet vid Åbo universitet som sedan tar kontakt med familjerna och frågar dem om de vill delta i undersökningen
- Barnen får i det här skedet fylla i en utförligare blankett beträffande sina symptom
- Hälften av familjerna erbjuds möjlighet att delta i ett terapeutiskt vårdprogram på distans
- Andra hälften av familjerna får ett informationspaket om ångestsyndrom
- Åboskolorna gick med i undersökningen i fjol höstas och alla 10-12 åringar har möjlighet att fylla i frågeformuläret gällande ångestsymptom
- I år har skolor i Norra Karelen, Tammerfors, Esbo samt Mellersta Österbotten gått med
- De första resultaten väntas våren 2020
Symptomen syns sällan utåt
Forskarna uppskattar att 6-18 procent av alla barn och unga i skolåldern lider av ångest.
De vanligaste formerna av ångest omfattar olika rädslor: att barnet spänner sig överdrivet mycket, oroar sig för antingen sådant som redan hänt eller kommer att hända, eller sociala situationer.
Till ångesten kan också höra olika fysiska symptom som värk, andnöd eller svindel.
Symptomen syns inte alltid utåt och i viss mån hör det till en normal uppväxt att känna ångest. Det här gör dessvärre att det kan vara svårt att i ett tidigt skede upptäcka de barn som behöver hjälp.
Många barn blir utan hjälp
Enligt forskarnas uppskattning får majoriteten eller så mycket som 80 procent av de barn och unga som lider av ångest ingen hjälp. I värsta fall kan obehandlad ångest senare leda till depression och utslagning.
— Rätt slags vård inverkar positivt på barnets emotionella utveckling, kompisförhållandena och skolgången, förklarar Ristkari.
Själva sållningen av barn som lider av ångest görs med hjälp av några enkla frågor i samband med de årliga skolhälsokontrollerna.
Skolhälsovårdare Nina Ringbom påpekar att undersökningen i sig är viktig och att det är bra att den görs.
— Förhoppningsvis leder den till att vi som jobbar inom skolhälsovården i framtiden har bättre verktyg för att känna igen ångestsyndrom hos barn.
Kurator eller psykolog kan hjälpa de svenskspråkiga barnen
Svenskspråkiga familjer, och de finskspråkiga som inte vill delta i undersökningen, kan få hjälp via den grundläggande hälsovården. Skolhälsovårdarna har fått instruktioner om att vägleda barn som behöver stöd vidare till rätt vårdkontakt.
Det finns också elevvårdsteam som vid behov kan kopplas in och eleven och familjen kan få hjälp via skolans kurator, psykolog eller via familjerådgivningen vid Åbo stad.
Är det etiskt korrekt att i en undersökning, som bland annat undersöker en viss metods effekt, inkludera barn som på grund av sitt modersmål inte kan ta del av undersökningen fullt ut?
— Jag tycker det beror på hur man ser på det hela. Det hade också varit orättvist att exkludera de svenskspråkiga barnen genast från början, svarar Ristkari. På det här sättet kan de tvåspråkiga familjer som är intresserade erbjudas möjlighet att delta i undersökningen och de familjer som är helt svenskspråkiga får information om sina barns hälsa.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.