SPT 27.10.2021 13:25

Var tionde finländare vet inte att barnaga är förbjudet i lag, visar en färsk undersökning gjord av Centralförbundet för barnskydd.

Förbundet har under hela 2000-talet undersökt attityderna till våld i uppfostrande syfte, och noterar nu en viss förändring. I en enkät för fyra år sedan visste nämligen 95 procent av de svarande att barnaga är olagligt.

Nu har kunskapen om det minskat i synnerhet bland yngre personer, konstaterar förbundet.

Det är fortfarande endast ett par procent som tror att aga är tillåtet, men andelen som inte vet om agan är tillåten eller förbjuden har nu ökat.

Färre motsätter sig helt aga

Den färska undersökningen pekar också på en lite mera tillåtande attityd till barnaga än för fyra år sedan.

Av de svarande uppger 14 procent att de helt eller delvis håller med om att aga kan vara ett acceptabelt inslag i uppfostran åtminstone i undantagsfall, vilket är i nivå med föregående enkät.

Det är fortfarande klart vanligare att män tycker att aga kan godkännas än att kvinnor gör det.

Samtidigt har andelen svarande som är helt av annan åsikt – och som alltså under inga omständigheter godkänner aga – minskat från 65 till 59 procent.

Annukka Paasivirta, specialsakkunnig vid Centralförbundet för Barnskydd, säger i ett pressmeddlande att majoriteten av finländarna fortfarande anser att barnaga inte är okej ens i undantagsfall.

”Men det är bekymrande att man kan skönja en sådan här förändring i attityderna och medvetenheten. Vi vet inte om det är en följd av pandemin eller något annat, men det är viktigt att vi uppmärksammar det här.”

Det ska samtidigt konstateras att siffrorna är väldigt mycket ljusare än för bara 10–20 år sedan.

För 17 år sedan höll var tredje svarande helt eller delvis med om att aga kan godkännas ibland, och endast 35 procent var benhårda motståndare till aga.

Egna upplevelser påverkar

I den färska enkäten uppger 44 procent av de som har barn under 18 år att de använt någon form av disciplinärt våld. Skillnaderna mellan män och kvinnor är överlag inte så stor, och i studien för fyra år sedan var det rentav vanligare att kvinnor agade.

Det handlar ofta om att hårdhänt ta tag i eller ruska om barnet. Hela 32 procent av föräldrarna uppger att de gjort så ofta eller ibland, vilket är en ökning från 14 procent för fyra år sedan.

Övriga former av aga ligger ungefär på samma nivå som i den föregående enkäten. Till exempel uppger en dryg femtedel av föräldrarna att de luggat sitt barn.

Att man själv utsatts för barnaga ökar sannolikheten för att man själv ska aga barn, antyder enkäten.

Hela 62 procent av de svarande uppger att de själva agats av sina föräldrar. Bland dessa godkänner 24 procent barnaga åtminstone i undantagsfall.

Av de som inte själva agats tycker endast 4 procent att aga kan vara okej.

Samma sak gäller bruket av aga bland enkätens föräldrar: hela 51 procent av de som agats av sina föräldrar har själva använt någon form av fysisk hårdhänthet mot sina barn.

Av de som inte agats av sina föräldrar har 28 procent till exempel luggat eller hårdhänt tagit tag i sina barn.

Viktigt att prata öppet

Enkäten ställde även frågor om hur skadligt man anser att upplevelser av fysiskt och psykiskt våld är för barnen. Här är en genomgående trend att de tillfrågade nu anser att upplevelserna är lite mindre skadliga.

Till exempel ansåg 86 procent av de tillfrågade för fyra år sedan att hot om fysisk bestraffning är skadligt. Nu ansåg endast 74 procent att det är så.

Annukka Paasivirta vid Centralförbundet för barnskydd säger att det för föräldrarna behövs en låg tröskel för att få hjälp, kunskap och stöd i uppfostran.

”Det är viktigt att vi kan tala öppet och ärligt också om svåra saker. Genom att öka medvetenheten om uppmuntrande uppfostran, ett empatiskt förhållningssätt samt ett hoppfullt perspektiv kan vi uppfostra våra barn med mildare händer”, säger Paasivirta.

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln