Vår nationella säkerhet tryggas av internationella militära krafter
Klockan slår strax 2024 och Finland kliver in i sitt första hela år som Natomedlem, dessutom med ett färskt avtal om försvarssamarbete med USA på fickan. Det är en förändring som innebär både fler risker och fler garantier för vårt lands säkerhet.
Förändringen kan illustreras genom en snabb bakåtblick: 2007 höll dåvarande försvarsministern Jyri Häkämies ett tal i Washington om Finlands tre huvudsakliga säkerhetspolitiska utmaningar.
Häkämies förutspådde att Ryssland var redo att ta till militära krafter för att främja sina utrikespolitiska intressen.
“Ryssland, Ryssland, Ryssland”-talet väckte en enorm debattstorm och många ansåg det opassande och direkt farligt att en ledande finländsk politiker uttryckte sig så om vårt östra grannland.
Ett knappt år senare inledde Ryssland kriget i Georgien, 2014 annekterade Ryssland halvön Krim och 2022 anföll Ryssland Ukraina.
Nu är Finlands relation till Ryssland ansträngd. Vi har stängt gränsövergångarna till öst och EU:s handelsblockad är i kraft.
Kreml ser inte nådigt på att Natos militära infrastruktur landstigit närmare den ryska gränsen än någonsin tidigare. Ett flertal ryska dignitärer har skickat oss fientliga varningar.
Den senaste i raden är toppdiplomaten Michail Uljanov, som deklarerat att Finland är det första landet som kommer att lida om konflikten mellan Ryssland och Nato eskalerar.
Men Finland skakar inte längre i byxorna av hoten från öst.
Oberoende av vem som kommer att efterträda Sauli Niinistö som president och överbefälhavare kommer landet att vara i trygga händer.
Vi har sett till att knyta starka band med väst för att försäkra oss om att vi inte står ensamma mot en stormakt.
Om Ryssland spänner musklerna kan ett litet land ge svar på tal bara genom att omge sig med minst lika tuffa vänner.
Vårt Natomedlemskap kompletteras av ett avtal om försvarssamarbete med USA, som ska godkännas av riksdagen i början av nästa år.
Det så kallade DCA-avtalet ger amerikanska trupper tillgång till finländskt territorium i form av femton baser och övningsområden, som förrådsområdet i Skinnarvik på Kimitoön, Syndalen i Hangö och Nylands brigad i Ekenäs.
Om avtalet innebär en risk för kärnvapen på finländsk mark kan diskuteras, men enligt president Niinistö finns inga sådana planer.
DCA-avtalet är en trygghetsgaranti, liksom Natomedlemskapet och den solidaritetsförklaring som Finland och Storbritannien skrev under 2022.
Det här slags försäkringar kostar, men de är nödvändiga.
Vi behöver spela i det bästa laget för att skydda vår öppna demokrati, våra värderingar, vårt land och dess invånare.
Satsningarna på försvaret kommer att tära på en redan ansträngd statsbudget, på bekostnad av bland annat vården, utbildningen och klimatåtgärder.
Men utan ett trovärdigt och handlingskraftigt försvar är det lönlöst att tro att vi skulle kunna försvara vårt land och vår rättsstat mot eventuella angrepp.
Underhållet av Finlands självständighet kommer att kosta, men dess värde är obestridbart.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.