Två läkare börjar på Åland den 27 april – behovet av vårdpersonal från Egentliga Finland mindre än väntat
När Finland stängde gränserna gav det ett läkarbortfall vid Ålands hälsa- och sjukvård ÅHS. Foto: Therese Andersson / ÅHS
När den finska regeringen på grund av coronavirusläget stängde Finlands gränser innebar det också ett stopp för de svenska läkare som arbetspendlade till Åland.
– Det var ett bekymmersamt läge då vi plötsligt var utan 22 läkare, flera av dem inom kritiska resurser, till exempel anestesi och intensivvård, säger Olli-Pekka Lehtonen, chefläkare för Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS.
Som en följd av regeringens beslut fick Egentliga Finland sjukvårdsdistrikt ansvaret att stöda den åländska hälsovården med läkare och skötare. Behovet är ändå mindre än vad man först räknade med.
Svenska läkare stannade
Det som är klart är att två anestesiläkare börjar vid ÅHS den 27 april, säger Lehtonen. Det är det mest akuta behovet.
– Vi har bara en egen anestesiläkare på ön som inte kan joura hela tiden, men lyckligtvis beslutade också en svensk anestesiläkare till att stanna kvar på Åland.
Det samma gjorde en av barnläkarna, vilket var viktigt för den åländska förlossningsverksamheten. Det innebar att det inte fanns ett akut behov av att läkare från Egentliga Finland skulle åka till Åland redan denna vecka, något som var ett alternativ i ett tidigare skede.
Oron var till en början större då man inte visste om svenska läkare skulle stannade kvar, säger Lehtonen.
Det var trevligt att se hur många frivilliga som anmälde sig för arbete på Åland, säger Olli-Pekka Lehtonen, chefläkare för Ålands hälso- och sjukvård. Foto: Privat
Då det gäller sjukskötare klarar sig ÅHS också med dem som kan fås från privata sidan.
– Man måste lägga märke till att hela verksamhetens volym är nu betydligt lägre än i normala tider, påpekar Lehtonen.
Ytterligare en fråga löste sig. Tanken var att Finnhems läkarhelikopter i Åbo skulle tjäna också Åland. Nu gick det ändå så att helikopterpiloter inte omfattas av de stängda gränserna, säger Lehtonen. Det innebär att ÅHS läkarhelikopter kan flyga normalt.
”Hälsovård, inte politik”
Trots att de som ska arbeta på Åland har anmält sig som frivilliga ligger det en hel del byråkrati i att låna ut personal på detta vis, över landskapsgränsen.
– Det handlar också om med vilket mandat vi sänder dem, säger Mikko Pietilä, ledande chefsöverläkare vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.
Det är Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt som är arbetsgivaren då läkarna arbetar på Åland.
Pietilä är för sin del något trött på att det finns så många som vill göra det hela till en politisk fråga.
– Det här är hälsovård, inte politik.
Många anmälde sig frivilliga
Olli Pekka Lehtonen glädjer sig över hur smidigt allt har gått och hur tillmötesgående man varit vid Egentliga Finland sjukvårdsdistrikt.
– Det var också trevligt att se hur många frivilliga det fanns. Vi är mycket nöjda, säger Lehtonen, som själv tidigare varit direktör för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.
Samarbetet börjar inom anestesiologin, men senare kan det behövas fler specialistläkare, säger Lehtonen. Han betonar att behovet av och tillgången till läkare inte ännu kan definieras exakt.
– Läget kan också förändras om det kommer många fler fall av covid-19 på Åland eller på ÅUCS.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.