Vänsterförbundets Li Andersson tror på lyckat kommunalval – sedan börjar kampen för att stödja unga
Det blir ingen mjukstart då Vänsterförbundets ordförande Li Andersson i början av sommaren ska återvända till jobbet som undervisningsminister. I samma tider är det dags för Finland att välja förtroendevalda till de 293 kommunerna på fastlandet.
I det senaste kommunalvalet ökade Vänsterförbundets stöd med 0,8 procentenheter.
— Vi kommer att fortsätta öka, det är helt klart vår målsättning, säger Andersson en dryg månad före valet.
I valet 2017 ställde Vänsterförbundet upp omkring 3 200 kandidater. I årets val är siffran något lägre, kring 3 000.
Andersson ser det inte som ett direkt misslyckande. Hon lyfter fram ett problem som hennes parti står inför och ett annat som alla partier, inklusive hennes eget, i dag tampas med.
— I de mindre kommunerna har generationsskiftet inte riktigt lyckats för vår del. En annan fråga som har diskuterats rätt mycket bland partierna är att det blir svårare och svårare att få kandidater, säger Andersson.
— Det hårda diskussionsklimatet på sociala medier gör att många funderar om man verkligen är beredd att ge sig in i politiken. Det är väldigt sorgligt, och det utgör ett hot mot vår demokrati om folk inte längre vågar delta i politiken.
Barn och unga i fokus
Enligt Andersson är en av de viktigaste frågorna de nyvalda fullmäktigeledamöterna ska ta ställning till hur barn och ungas välbefinnande ska garanteras efter pandemin.
Andersson säger att alla skolor måste ha tillräckliga stödtjänster för eleverna, och efter coronapandemin behöver kommunerna ägna en extra tanke åt hur nya typer av samarbeten kan stötta eleverna. Som exempel nämner hon ungdomsarbetare som vistas i skolorna.
— Regeringen kommer att komma med mer resurser för att förbättra stödtjänsterna i skolorna efter pandemin och dessa pengar måste riktas rätt. Men de unga måste också kunna få hjälp utanför skolan om det behövs, alltså måste hela servicekedjan fungera och alla instanser kunna samarbeta, säger Andersson.
— Det är oacceptabelt att vi i ett land som Finland för tillfället har en situation där unga måste sova på madrasser på golvet på de ungdomspsykiatriska avdelningarna för att det inte finns tillräckligt med platser.
Andersson betonar att vårdreformen i den form den nu planeras inte ska distansera elevvårdarna från eleverna.
— Vi har med regeringen uttryckligen skrivit in i lagen att de här tjänsterna ska erbjudas i skolorna och läroinrättningarna. Det är oerhört viktigt att tjänsterna finns nära eleverna, säger hon.
— Välfärdsområden är inte fysiska platser, utan organisationer. Även om skolpsykologernas arbetsorganisation ändrar så betyder det inte att deras arbete inte fortsättningsvis utförs i skolorna.
Vårdreformen kommer att rita om kartan för kommunens uppgifter rejält. Enligt Andersson måste man från statligt håll se till att resurserna ökas i samma takt som nya uppgifter åläggs kommunerna.
Satsningar på tredje sektorn
Men inte bara barn och unga har mått dåligt under pandemin, och därför måste kommunerna så fort som möjligt också återställa vardagslivet för vuxna och äldre personer, säger Andersson.
— Det är ytterst viktigt att man gör satsningar på föreningar och tredje sektorn. De har en avgörande roll för att främja välbefinnande.
Andersson säger att förra vårens besöksförbud på äldreboenden och rekommendation att alla över 70 år skulle hålla sig hemma tydligt visade hur bristen på sociala kontakter kan påverka en människa.
— Det visade tydligt att människan oberoende av ålder behöver sociala kontakter för att må bra.
Balanserade kompromisser
Andersson säger att politik på såväl riks- som kommunalnivå alltid handlar om att sammanjämka olika intressen och att se till att miljön, sysselsättningen och frågor kring social rättvisa beaktas då beslut fattas.
Om en situation skulle uppstå där en kommun vill tvångsinlösa en kommuninvånares mark anser Andersson att det allmänna bästa ska gå före individens privata intressen.
— Om det handlar om det allmänna bästa så anser jag att det är viktigt att kommunen fortfarande har möjlighet att inlösa mark, eftersom det är centralt för att kunna genomföra stadsplanering och trafikprojekt, säger hon.
Dock betonar hon att individer som råkar ut för detta alltid måste få en skälig kompensation.
— Det handlar om att hitta en bra och balanserad kompromiss.
Frågor till partiledarna
Inför intervjuserien med partiledarna har SPT kontaktat fem olika aktörer i samhället som fått ställa en fråga till partiledarna.
Syftet har varit att inkludera allmänheten på ett bredare plan och öka kommunikationen mellan beslutsfattare och medborgare.
De fem aktörerna är Kommunförbundet, Finlands Svenska Skolungdomsförbund, Folktinget, Psykosociala Förbundet och Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund.
Kommunförbundet:Hur tar ni hand om tillräcklig finansiering för kommunal vitalitet, konkurrenskraft, återstående undervisning och välfärdstjänster efter social- och hälsovårdsreformen?
Finlands Svenska Skolungdomsförbund:Många unga uppger att de mår sämre nu än de gjorde innan coronapandemin, och redan då var statistiken dyster. På vilket sätt kan man konkret inom kommunerna se till att ungas välbefinnande tas i beaktande och inte blir marginaliserade till följd av pandemin?
Folktinget:Enligt vårdreformen kommer elevvården att överföras från kommunerna till de stora välfärdsområdena. Inom skolvärlden är man orolig över att dessa viktiga tjänster försvagas och flyttas bort från skolgemenskapen. Resurserna är otillräckliga redan i dag och det finns en oro för att de blir ännu svagare i framtiden. Om vårdreformen går igenom, hur kan man då trygga samarbetet mellan kommun och välfärdsområde vad gäller barns och ungas välbefinnande?
Psykosociala Förbundet:Hur vill ni som parti beakta och stödja de som annars har utmaningar i livet och som nu upplever att coronaepidemin försämrat läget ytterligare?
Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund:Grundlagens paragraf 15 tryggar vars och ens egendom, och om mark inlöses för allmänt bruk så ska det ske mot full ersättning som bestäms genom lag.
Trots det har det blivit allt vanligare att kommuner tvångsinlöser mark i förtjänstsyfte eller begränsar användningen av mark via planläggning. Hur kommer ditt partis kommunala förtroendevalda att agera i en situation där markägarnas grundlagsstadgade egendomsskydd ställs mot planläggarnas syn på behovet av exempelvis markförvärv eller skyddsområden?
Sofia Westerholm/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.