Valresultatet berör envar – både i stad och land
I morgon, vill staten, infaller väljarnas och Finlands folks nåderika valdag;
och varder förty härigenom en allmän valivran kungjord och påbjuden, med åtvarning till envar att denna valdag med tillbörlig andakt rösta, och i övrigt iakttaga ett stilla och fridsamt uppförande,
emedan den, som häremot bryter samt röstningen genom något olagligt eller otillbörligt förfarande oskärar, gör sig under försvårande omständigheter förfallen till det straff, lag och författningar för varje brott och överträdelse särskilt påbjuda.
Slutligen tillönskas valkretsens samtliga invånare en livaktig och fröjdefull valdag och kandidaterna en fridfull väntan.
I Åbo utlyses julfreden varje julafton. Traditionen har upprätthållits sedan 1300-talet. Avsikten med omskrivningen av innehållet är inte att förringa julfredens innehåll eller betydelse. Avsikten är att lyfta fram betydelsen av att man mangrant tar sig till valurnorna på valdagen. Positivt är att 37,5 procent redan har röstat i Egentliga Finlands valkrets.
Allmän och lika rösträtt är ingen självklarhet. Den genomfördes i Finland år 1906, då också kvinnorna i Finland, som de första i Europa fick rösträtt i statliga val. Samtidigt blev kvinnorna i Finland, som första i världen, valbara till riksdagen (lantdagen). Egentligen genomfördes den allmänna rösträtten gradvis i Finland, eftersom lantdagsordningen från 1906 inte garanterade alla medborgare rösträtt. Listan på personer som inte beviljades rösträtt var till en början relativt lång. Orsaken kunde vara militärtjänst, fattigdom eller att man var satt under förmynderskap. Först år 1972 avskaffades den sista orsaken, omyndighet, som en motivering till förlust av rösträtten.
Valresultatet fastställer sammansättningen i riksdagen. Riksdagen stiftar de lagar som vi lever enligt i Finland. Det liv vi lever i dag i vårt land och de lagar som definierar hur vi ska eller måste agera i olika situationer har stor betydelse i vardagen. Många saker som vi anser självklara, var inte alls så självklara för ett antal år sedan. För exakt 100 år sedan fick kvinnor rätt att ha ett jobb utan tillstånd av sin man. År 1985 fick kvinnor rätt att bestämma vilket efternamn de vill ha när de gifter sig. Tidigare måste kvinnan ta mannens efternamn. Så sent som år 2015 fattade riksdagen beslut om fria öppettider för butikerna. Riksdagen fattar många beslut som berör alla i vårt land.
När det gäller det tvåspråkiga Egentliga Finland, som inbegriper Åbo och hela skärgården, finns det orsak för alla och envar att fundera på vilka partier och kandidater som bäst kan jobba för de frågor som man upplever vara viktiga. I Egentliga Finland är endast tre av 27 kommuner officiellt tvåspråkiga. De är Åbo, Pargas och Kimitoön. I Åbo ökar befolkningen, även den svenskspråkiga, medan den minskar i Pargas och på Kimitoön. Förändringarna i befolkningsantalet kommer också att leda till förändringar i många andra saker.
Var och en måste själv bedöma om man upplever det vara viktigt att använda sitt modersmål i framtiden. Många tecken tyder på att svenska språket blir en kuriositet, som används i vissa sammanhang och inom vissa kretsar, medan det offentliga och officiella Finland byter till finska. Ett bra exempel på vart vi är på väg är Svenska Yles valdebatt i TV. Tidigare har man haft en valdebatt på svenska, nu har man övergått till att hålla en tvåspråkig valdebatt. Det här betyder att vi i framtiden sannolikt kommer att höra allt mera finska, också i valdebatter arrangerade av Svenska Yle.
Det är också viktigt att komma ihåg att de frågor som lyfts fram under valkampanjen endast är en liten del av det som riksdagen ska behandla under de kommande fyra åren. Frågor som definitivt kommer att finnas på riksdagens agenda är klimatåtgärder, vårdfrågor och utbildning. Klimatåtgärder behövs och måste beaktas i alla beslut. Vården behöver inte bara en reform, branschen saknar personal och den stora frågan är inte personaldimensioneringen, utan tillgången till behörig vårdpersonal. Tilläggssatsningar på utbildning behövs och vad göra då antalet barn minskar? Utöver detta finns det infrastruktur som måste underhållas och förbättras och flera större trafikprojekt som står i kö för att få finansiering.
Finland som en del av EU kräver också ett mångsidigt kunnande av våra riksdagsledamöter.
I morgon väljer Finland riksdagsledamöter för de kommande fyra åren. Valet är viktigt och varje röst är betydelsefull. Valresultatet anger riktningen för landet de kommande åren. Därför är det rentav ansvarslöst och dumt att låta bli att rösta.
Vem klarar bäst av att hantera och fatta beslut i dessa och många andra frågor? Det avgör du i morgon. Använd din röst, om du inte redan gjort det!
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.