Välfärdsområdet står inför en slutspurt i tyngsta laget – om man inte hinner bli klara är det upp till tjänstemännen att hojta till
Det är inte alls sagt att Egentliga Finlands välfärdsområde hinner reda ut allt till årsskiftet. Fyra och en halv månad återstår och det är sannolikt datasystemen som sätter käppar i hjulen om man inte når ända fram.
Pengar för skärgårdsförhållanden och tvåspråkighet
Egentliga Finlands välfärdsområde får 14 miljoner euro extra för att se till att social- och hälsovården fungerar också i skärgården. Dessutom reserveras 12 miljoner för att säkra den tvåspråkiga servicen. De här pengarna är ändå inte på något vis öronmärkta, men förhoppningen från skärgårdshåll är förstås att man till och med kunde få till stånd en förbättring jämfört med nuläget.
Mer övergripande frågor finns också, vilket till exempel Helsingfors stads problem med löneutbetalningarna har påvisat. ICT-sidans utmaningar är stora också i Egentliga Finland.
Inget jämnt race
Trots det är förhoppningen att ingen ska märka av någon som helst förändring den 1 januari 2023, men som minister Li Andersson (VF) konstaterar, ligger välfärdsområdena i landet ligger väldigt olika till i hur långt de hunnit med sina förberedelser.
Bland annat de här sakerna fanns på agendan då Vänsterförbundets fullmäktigegrupp och inbjudna gäster träffades i Nagu i fredags.
Sommarseminarium i Nagu
I det seminarium som Vänsterförbundet ordnade i fredags i Kommunalstugan i Nagu och på Nötö deltog förutom partiets fullmäktigegrupp i Egentliga Finlands välfärdsområde också Pargas stads social- och hälsovårdschef Miia Lindström och välfärdsområdets kommande resultatområdeschef för social- och hälsovården Mikko Pakarinen.
Det var ursprungligen meningen att den blivande välfärdsområdesdirektören Tarmo Martikainen, som inleder sitt värv på måndag, skulle medverka – men hans framgångar i senior-EM i badminton satte dessvärre stopp för de planerna. Martikainen spelade i fredags semifinal i klassen herrar 55, där han efter en thriller tvingades ge walk-over i tredje set mot norrmannen Geir Olve Storvik och fick nöja sig med bronsmedalj.
Nina Söderlund (VF) från Nagu som sitter i välfärdsområdets fullmäktige och styrelse konstaterar att kommunerna ingalunda heller har spelat ut sin roll i välfärdspusslet i och med att ansvaret för social- och hälsovården inte längre hör till deras ansvarsområde efter årsskiftet.
– Det hör självklart till kommunens ansvar att se till att det finns tillräckligt med hyresbostäder för anställda inom social- och hälsovården också på glesbygden och i skärgården.
Universitetssjukhusen ska få mera pengar
Regeringen kommer i samband med höstens budgetförhandlingar att ge ett förslag om en ändring i finansieringsmodellen för välfärdsområdena.
– De områden som har ett universitetssjukhus har också större kostnader i att upprätthålla den typen av service inom specialsjukvården, vilket kommer att beaktas mer än man tänkte från första början, säger Andersson.
Arkiv/Emma Strömberg Med tanke på att Egentliga Finland varit sent ute i starten och de utmaningar som till exempel skärgårdens särförhållanden ställer, finns det en risk att man i Egentliga Finland inte hinner bli startklara till årsskiftet?
– Utgående från den information jag har just nu litar vi på att Egentliga Finland kommer att hinna med. Om det ändå skulle gå så att man inte hinner bli klara, måste området meddela om det. Initiativet och budskapet måste i så fall komma från området, säger Andersson.
Om det går så, är det upp till tjänstemännen i välfärdsområdets organisation att hojta till.
– Styrelsen behandlar den här saken varje tisdag under hela hösten. Det kan inte komma som en överraskning i december i så fall. Vi är knappast det enda välfärdsområdet som tampas med de här sakerna, men löneutbetalningen ska åtminstone fungera, säger Söderlund.
Lättare för icke-EU-medborgare att jobba
Personalbristen inom social- och hälsovården är på inget vis unik för Egentliga Finland.
– Själv ser jag det som problematiskt att man offentligt som första åtgärd börjar diskutera ändringar i vårdardimensioneringen inom äldreomsorgen, då det ändå är arbetsförhållanden, arbetsvillkor och löner som är det som spelar in allra mest i hur lockande branschen upplevs, säger Andersson.
Hon hyser också en förhoppning om att utländska examina snabbare och smidigare kunde accepteras hos anställda.
– Flera organisationer kommer också att vara intresserade av utländsk arbetskraft. Det förutsätter att vi också gör satsningar på att man snabbare och smidigare ska kunna tillgodose den kunskap som kommer från utlandet. Men det betyder ändå inte att man ska skrota språkkraven inom vården, alla behöver inte kunna alla språk, utan det handlar om att se till att resurserna är fördelade på rätt vis, menar Andersson.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.