Välfärdsområdet i Egentliga Finland riskerar att börja på minus när 100–145 miljoner euro saknas – försvårar för många år framåt
Det är en bekymrad ekonomidirektör för välfärdsområdet i Egentliga Finland som förklarar läget med ekonomin inför välfärdsområdets start vid årsskiftet för de 79 politikerna i fullmäktige på onsdagskvällen.
Det är de här representanterna från 27 kommuner som ska fatta de slutliga besluten om välfärdsområdets pengar för nästa år och de kommande åren och ekonomidirektören Arja Pesonen vill att de ska förstå realiteterna.
– Som det nu ser ut riskerar välfärdsområdet att bli tvunget att börja med ett kraftigt underskott på 100–145 miljoner euro, säger hon.
Carina HolmStaten ger pengarna till välfärdsområdena enligt en formel som bygger på medlemskommunernas bokslut 2021 och budget för 2022.
Inga pengar, inga investeringar
Det är problematiskt eftersom coronapandemin har präglat kommunernas arbete och de här åren inte motsvarar så kallade vanliga år.
– Ett annat problem är att välfärdsområdena inte får göra några investeringar för 2024 om man gör ett underskott 2023, säger Pesonen.
Problematiskt är också att välfärdsområdena i slutet av det här året, då de slår fast sin budget för nästa år samtidigt måste slå fast en ekonomi- och investeringsplan för fyra år framåt, det vill säga för åren 2024–27.
Men det välfärdsområde som riskerar ett underskott får alltså inte planera några investeringar, eftersom pengar för sådana saknas.
Välfärdsområdet kan inte låna
Ett välfärdsområde får inte själv låna några pengar, utan i så fall är det staten som måste göra det.
Det betyder i så fall att staten samtidigt får rätt att bestämma mer över hela välfärdsområdet.
En liten ljusglimt är att välfärdsområden med universitetscentralsjukhus kan få en extra summa av staten, vilket för 2024 skulle betyda 16,6–21,3 miljoner euro för Egentliga Finlands välfärdsområde.
– Ett sorgligt faktum är dock att tilläggsfinansieringen inte räcker till för att förhindra att vi gör ett underskott nästa år, säger Pesonen.
Pressad tidtabell
Redan i början av oktober borde välfärdsområdet göra upp en preliminär ekonomiplan för de kommande åren, för att beslutsfattarna ska kunna godkänna den i slutet av året.
– Planeringsläget är svårt, för att kommunernas budgetar inte är klara och för att det finns så många osäkerhetsfaktorer.
Måste ha råd med hyran
Enligt Pesonen gör den utmanande ekonomin att välfärdsområdesfullmäktige väldigt snabbt kommer att bli tvunget att ta ställning till hur nätverket av vårdtjänster ska se ut i fortsättningen.
– Det finns ett krav på att institutionsplatserna för äldre ska minska, samtidigt som vi också måste ha pengar att betala hyran för alla de vårdfastigheter som vi hyr av kommunerna från och med årsskiftet.
Carina HolmEfterlyser beskattningsrätt
De grönas Janina Andersson, som är ledamot i både välfärdsområdets styrelse och i fullmäktige, efterlyser en beskattningsrätt för välfärdsområdena.
Familje- och omsorgsminister Aki Lindén, SDP, är också en av medlemmarna i välfärdsområdesfullmäktige i Egentliga Finland.
– Det kan inte vara så att välfärdsområdena sammanlagt saknar 1,5 miljarder euro innan de ens har kommit i gång med sin verksamhet.
Carina HolmHan påpekar att människor lätt tänker fel i ett par avseenden.
– Det är inte så att det kommer några nya pengar så att sådant som kommunerna inte har fixat hittills nu kommer att kunna rättas till.
”Åttio miljoner i förhållande till vadå?”
Enligt Lindén är det också fel tänkt när man från räddningsväsendet säger att det saknas till exempel 80 miljoner euro.
– Åttio miljoner euro i förhållande till vad? I förhållande till vad någon önskar att man skulle kunna göra?
Han, som själv sitter med i landets regering, som ska bevilja välfärdsområdena tillräckligt med pengar, är dock förtröstansfull att regeringen kommer att se till att välfärdsområdena får mer pengar.
– Men välfärdsområdena blir tvungna att göra upp en produktivitetsplan.
Välfärdsområdets ekonomi
85 procent av intäkterna kommer från staten.
Andra intäkter är bland annat patientavgifter, att universitetssjukhuset producerar tjänster för andra välfärdsområden, ersättningar från FPA och försäkringsbolag, forskningsfinansiering.
Enligt regeringens budgetförslag får Egentliga Finlands välfärdsområde 1,9 miljarder euro.
Enligt ekonomidirektören Arja Pesonen täcker det inte kostnaderna.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.