Välfärdsområdesvalet intresserade då tankesmedjan Agenda ordnade infokväll i Pargas – frågetecknen är fortfarande många
Frågetecknen var många också efter tisdagskvällens välbesökta tillställning på Hotell Kalkstrand i Pargas.
Detta trots att Svenska riksdagsgruppens generalsekreterare Hanna Seppä, riksdagsledamoten och Pargas fullmäktigeordförande Sandra Bergqvist samt Kimitoöns omsorgschef Karin Simola på distans och Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén på plats i salen gjorde sitt bästa för att räta ut dem.
Tillställningen ordnades av den liberala tankesmedjan Agenda som samtidigt lanserade sin pamflett om det stundande välfärdsområdesvalet. Ett val som äger rum om 52 dagar, den 23 januari 2022. Förhandsröstningen inleds redan den 12 januari.
I Egentliga Finland väljs 79 ledamöter som i mars nästa år tar vid där det temporära beredande organet avrundar sitt arbete. Nygrén sitter med i den gruppen och har insikt i hur arbetet framskrider.
Mikael Heinrichs– Till pappers ser det hela bra ut, men förverkligandet särskilt i Egentliga Finland är ännu rätt långt ett oskrivet blad. Hur lyckas vi med digitaliseringen och integrationen av ICT-systemen och integrationen av primärvården och specialsjukvården?
Allt och inget ändrar
Seppä, som arbetat på nära håll med vårdreformen, menade att trots att allting ändrar i kulisserna, är reformen inget som ändrar på hur social- och hälsovården fungerar rent konkret för den som är i behov av vård – åtminstone över en natt.
De stora orosmolnen – åtminstone under tisdagskvällen – var de olika datasystemen och svenskans ställning, där Egentliga Finland får axla en större roll med ansvar för att samordna den svenska servicen.
Svenskans ställning oroade
– Det är de 79 som väljs in i januari som kommer att ansvara för de beslut som fattas innan den 1 januari 2023. Därför är det viktigt att folk är medvetna om betydelsen. Reformen är historisk, den är på inget vis perfekt, den är på inget vis färdig, men den går att genomföra. Det är upp till väljarna och de invalda att se till att det blir så bra som möjligt, sade Seppä.
Bergqvist konstaterade att det sannolikt inte blir fler än en handfull svenskspråkiga som väljs in i januari, vilket ger en viss oro för svenskans ställning.
– Vi vet att vi har utmaningar med svenskan i Åbo, vi vet att det finns utmaningar vid ÅUCS. Allt kan inte göras först på finska och sedan enligt modellen ”samma på svenska”, tjänsterna måste skapas samtidigt på båda språken, sade Bergqvist.
Innehållet då?
Simola oroade sig främst över att man inte diskuterat innehållet i reformen särskilt mycket, utan att fokus ligger på det administrativa.
– Det handlar om överförande av avtal, it-lösningar och kartläggningar för att man ska kunna genomföra det praktiska. För oss är det viktigt att se till att man också i framtiden får svenskspråkig service i välfärdsområdet, hur det görs är sekundärt, men att det görs är det viktiga.
Tjänster för olika åldrar
Bergqvist konstaterar att man sannolikt kommer att fokusera mera på tjänster till olika åldersgrupper: barn och unga samt den äldre befolkningen.
– Vi i arbetsför ålder har lättare att åka runt, men barn och äldre ska ha möjlighet att få vård närmare hemmet.
Det att kommunerna fortfarande efter reformen ansvarar för det förebyggande arbetet utan att ha en egen morot i att spara pengar på sjukvården sätter också myror i huvudet på en.
– Välfärdsområdet får en viss summa för att sköta social- och hälsovården, men kan inte sätta lapp på luckan om det årets pengar tar slut innan årets slut. Den inbyggda mekanismen saknas, då kommunen inte har samma incentiv att satsa på förebyggande verksamhet, konstaterade Bergqvist.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.