”Välfärdsområdena ska fixa vården – nu” – tufft besked från ministeriet trots att underskottet per invånare är 244 euro
Välfärdsområdena ska organisera vården och räddningstjänsterna, innanför de ramar som ministerierna med Finansministeriet i spetsen har gett. Därför är det inga lättnader att vänta i kraven på att välfärdsområdena runt om i landet ska ha sin ekonomi i balans senast år 2026.
Det är budskapet på en pressträff där Finansministeriet och Social- och hälsovårdsministeriet ger sin syn på nuläget och välfärdsområdenas framtidsutsikter.
Färre än 300 arbetsdagar
Å ena sidan visar ministeriernas tjänstemän förståelse för att välfärdsområdena har det tufft. Det är färre än 300 arbetsdagar sedan välfärdsområdena tog över ansvaret för att organisera social- och hälsovården samt räddningstjänsterna från kommuner och samkommuner.
Dessutom var utgångsläget för välfärdsområdena väldigt olika och en del har inte ännu kommit i gång med att förändra vården och de innehållsreformer som måste göras. Dessutom anser man vid Finansministeriet att vårdreformen borde ha gjorts redan för minst tio år sedan, eftersom den åldrande befolkningen inte är något nytt.
Målet är jämlik vård
Å andra sidan vill ministerierna att välfärdsområdena ska göra det som är deras uppgift: att se till att alla får en jämlik vård, oberoende av var man bor.
Samtidigt räknar Finansministeriet med att välfärdsområdenas sammanlagda underskott i år är ungefär 1,35 miljarder euro.
I de omställningsförhandlingar som nyligen avslutades vid Egentliga Finlands välfärdsområde Varha blev nästan 90 personer av med jobbet. De gör att Varha sparar knappt 11 miljoner euro av de sparkrav på 270 miljoner euro som välfärdsområdet har de närmaste åren.
Förändringar innan valet nästa vår
Ministeriernas krav är att välfärdsområdena måste genomföra omfattande förändringsprogram i rask takt redan i vår, i god tid innan valkampanjerna inför nästa val till välfärdsfullmäktige drar i gång. Valet ordnas i april nästa år.
Ministerietjänstemännens fromma förhoppning är att de som vill sitta i nästa välfärdsfullmäktige inte kommer med orealistiska löften och lovar sådant som inte kan genomföras, då sparkraven fortsättningsvis kommer att vara mycket stora.
Från minus 244 till noll
Välfärdsområdenas sammanlagda underskott är 244 euro per invånare. Den summan ska vara noll om två år.
Från ministeriehåll vill man samtidigt ingjuta hopp i välfärdsområdena.
Även om siffrorna är osäkra kan det hända att det sammanlagda underskottet redan i år minskar från 1,35 miljarder euro till 0,87 miljarder euro.
Det förutsätter dock att välfärdsområdenas åtgärdsprogram genomförs med sträng hand.
Målet är ett överskott inom kort
Enligt ministeriets siffror kan Varha i Egentliga Finland gå från ett beräknat underskott på 85 miljoner euro enligt budgeten för i år till ett plus på 57 miljoner euro nästa år enligt ekonomiplanen och ett överskott på 149 miljoner euro år 2026.
Vid Finansministeriet anser man att år 2025 kommer att vara välfärdsområdenas första normala år, då de har lyckats göra sig av med det ekonomiskt betungande arvet från kommunerna.
Inga alternativ
Ministerierna kan inte nog betona att det inte finns några alternativ. Vården måste förnyas också för att en tredjedel av den nuvarande personalen beräknas gå i pension inom tio år.
Samtidigt får välfärdsområdena beröm för att de redan nu har lyckats förbättra möjligheterna att få vård inom den offentliga sektorn, åtminstone något.
Sämre ser det ut när det gäller tandvårdsköerna och köerna inom specialsjukvården.
Mentalvårdstjänsterna är fortfarande splittrade och när det gäller barn och unga satsar man inte tillräckligt på det förebyggande arbetet, vilket gör att köerna till mer krävande vård växer.
Inom vården för funktionshindrade finns det inte tillräckligt med boendealternativ.
Brister leder till att vården stockas
Vården av äldre haltar eftersom de som bor hemma inte får tillräckligt med stöd, vilket gör att de äldre söker sig till jouren som stockas, vilket i sin tur leder till att hela vårdkedjan stannar.
Vid ministerierna saknar man fortfarande den stora nytta som vårdreformen skulle föra med sig.
– Vi hoppas att välfärdområdena inte sparar på ett sådant sätt som blir dyrare på lång sikt, men är övertygade om att de kan spara på ett smart sätt, är en hälsning från ministeriehåll.
Samtidigt vill man från Social- och hälsovårdsministeriet betona att välfärdsområdena med sina bredare axlar har bättre möjligheter att klara av att fixa vården, än vad kommunerna hade.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.