Våldet ökar på gator och torg – polischef tror inte att strängare straff stoppar utvecklingen

En 18-årig har under de två senaste åren misstänkts för 75 brott: bland annat två dråpförsök, två fall av grov misshandel, 31 snatterier.
En lika gammal yngling: 36 misstänkta brott under två år, bland annat en våldtäkt, tre fall av misshandel, åtta stölder.
En 17-årig flickas statistik under tre år: 13 brottsmisstankar, bland dem tre rån, en grov misshandel, två olaga hot.
Det här är några av de dystra siffror som polisen på onsdagen presenterade vid en traditionell träff med de lokala medierna.

Chefen säger för övervaknings- och larmsektorn, överkommissarie Stephan Sundqvist beskriver exemplen som extrema och deprimerande.
– Det är en tragedi för de unga och deras familjer och brotten innebär enorma kostnader för samhället. Ofta är de här barnen placerade i fosterfamiljer eller på anstalt, men det är inte alltid familjeförhållandena som är avgörande.
— Många ungdomar som kommer från sämre familjeförhållanden kan klara sig riktigt bra och blir framgångsrika, samtidigt som en uppväxt i en ”bra” familj inte alltid skyddar barnet.
Vad gäller ungdomsbrottsligheten är det ofta några få ungdomar som begår flera brott. Därför är det viktigt att inte dra alla ungdomar över samma kam, säger polischef Risto Lammi på Polisinrättningen i Sydvästra Finland.
– Vi vill inte skuldbelägga ungdomarna. De är en väldigt heterogen grupp och de flesta har aldrig något med polisen att göra.
Gatugäng har etablerat sig i Åbo
Faktum är i alla fall att våldsbrotten har ökat. Under tiden januari till maj i år bokfördes 874 misshandelsfall på allmän plats i sydvästra Finland.
Det är en ökning med 21 procent jämfört med motsvarande tid år 2019 som var det sista året före coronapandemin bröt och som av polisen beskrivs som ett ”normalt år”.
Antalet rån ökade med 36 procent och är hittills 60. Siffrorna omfattar brott begångna av både vuxna och minderåriga.
Enligt polisen är brotten inte koncentrerade till någon särskild stadsdel eller befolkningsgrupp.
Däremot finns det en gruppering i Åbo som polisen definierar som ett gatugäng. Gänget är löst sammansatt, men medlemmarna kan bära emblem som visar att de tillhör samma gemenskap.
LÄS OCKSÅ
Gänget har också koppling till en viss stadsdel, men polisen avslöjar inte vilken. Gänget har tillsvidare inte gjort sig skyldigt till riktigt allvarliga brott, men utvecklingen i Sverige visar att steget från att begå småbrott till att börja med grov kriminalitet kan vara kort.
Därför har polisen startat flera projekt där man jobbar preventivt för att nå ungdomarna innan det är för sent, säger Sundqvist.
– Vi rör oss mera på fältet och träffar ungdomar där de rör sig, också på kvällar och nattetid. Det gäller att bygga upp ett ömsesidigt förtroende och få en positiv kontakt med ungdomarna.
— Ser vi en grupp ungdomar säger vi inte att de ska försvinna, utan vi berömmer dem också och säger till exempel att någon har en fin moped.
I de här sammanhangen höjs det ofta röster som kräver strängare straff för de kriminella ungdomarna. Överkommissarie Stephan Sundqvist tror inte att det är rätt väg att gå.
– Jag tror inte på hårdare straff. Däremot är det viktigt att unga som begår brott åker fast tillräckligt tidigt, det kan fungera som väckarklocka och stoppa dem från att fortsätta sin brottsliga bana.
— Det är också viktigt att rättsprocessen framskrider tillräckligt snabbt och att tiden mellan brottet och domen inte blir för lång.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.