Mikael Heinrichs 08.07.2024 19:30

Första gången presenterades utkastet till ny vägplan för S:t Karins västra omfartsväg, som också går under namnet Pargasleden, redan i oktober 2022. Sedan dess har Trafikledsverket och NTM-centralen ordnat fyra publika tillställningar för allmänheten och samlat in en mängd respons.

Projektchef Matti Kiljunen vid NTM-centralen konstaterar att de största förändringarna sedan hösten 2022 är fyra till antalet.

För det första har anslutningen vid Vuolahdentie på Kustösidan av Rävsundsbron planerats om på grund av att jordmånen visade sig knepigare än man först trodde.

Dessutom har man strukit en anslutning längs vägsträckningen över Kustö och gjort preciseringar kring bullerskydden samt gång- och cykellederna.

– De planerade bullerskydden på den planerade Auvaisbergsbron är tre meter höga, vilket inte alls hör till vanligheterna. I och med det gjordes brokalkylerna också om med tanke på vindlasten, säger Kiljunen.

Då den färdigställda vägplanen ska läggas fram till påseende nu på onsdag går helhetsbudgeten på 114,4 miljoner euro – det vill säga nästan lika mycket som för nya Rävsundsbron och Hessundsbron tillsammans (128 miljoner euro då det begav sig).

Det här får man för pengarna

I prislappen på 114,4 miljoner ingår tre kilometer tvåfilig väg mellan Kartanontie i S:t Karins och Rävsundsbron. Den nuvarande vägsträckningen mellan Kurkelavägen och Kartanontie görs till fyrfilig. Kurkelavägens plankorsningar vid Pyhän Katariinan tie och Kartanotie skulle bli trafikljusstyrda. Som största enskilda kostnadspost kommer den nybyggda Auvaisbergsbron över Kustö sund. En gång- och cykelbana byggs längs hela den nya vägsträckningen över Kustö.

Den tidigare kostnadskalkylen som nämnts i samband med Pargasleden är inte jämförbar, eftersom det i den inte tagits i beaktande vare sig detaljer om jordmånen eller prishöjningar för byggnadsmaterial.

Dessutom ingår sju nya underfarter och en korsningsbro i helheten tillsammans med bullerhinder. Om projektet förverkligas, skulle också flera av de nuvarande landsvägsavsnitten nedgraderas till gator. Det här gäller bland annat nuvarande landsväg 180 mellan riksväg 1 och Rävsundsbron.

Tunga trafiken har minskat

I sammandraget konstaterar Trafikledsverket att trafikmängden på den nuvarande landsväg 180 ligger på ungefär 14 400 fordon i dygnet och att trafikmängderna sommartid ökar med upp till 15 procent, vilket ofta leder till att anslutningarna stockas.

Den tunga trafiken har ändå minskat i jämförelse med fjolåret. Enligt statistiken från mätningsplatsen på S:t Karinssidan av Rävsundsbron har antalet tunga fordon (frånsett bussar) minskat med omkring 20 procent då man jämför siffrorna från april och maj 2023 med motsvarande i april och maj i år.

– Det skulle jag påstå att hänger ihop med konjunkturerna och det minskade byggandet, säger Kiljunen.

Prognoserna fram till år 2030 talar ändå för att trafikmängderna kommer att öka ytterligare.

Dessutom ska rutten för stora specialtransporter och största delen av den tunga fordonstrafiken styras till den nya vägförbindelsen.

S:t Karins stad har också planläggningsmässiga intressen i vågskålen, eftersom man planerar nybyggnation på flera områden i anslutning till de planerade vägdragningarna.

Kan förverkligas 2025, men saknar finansiering

Enligt Matti Kiljunen skulle projektet vara möjligt att förverkliga från och med nästa år.

– För vår del är jobbet nu klart då vägplanen läggs fram till påseende och man samlar in utlåtanden från allmänheten och andra instanser. Sedan är det upp till andra att fatta beslut om finansieringen.

Vägplanen läggs fram till påseende på vayliensuunnittelu.fi vid midnatt den 10 juli och man kan från och med det kommentera planen elektroniskt eller per post fram till och med den 9 augusti.

Mikael Heinrichs
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln