Vägförfallet måste stoppas – yrkesförare larmar om vägarnas usla skick: "Det är bedrövligt"
Daniel Lindroos.
Det försämrade vägunderhållet och landsvägarnas allt sämre skick irriterar och oroar yrkestrafikanterna.
Transportföretagaren Daniel Lindroos i Kimito har under sina drygt tjugo år i branschen sett hur vägarnas skick kontinuerligt försämrats.
– Vägunderhållet fungerar inte, vägarna har blivit sämre för varje år. Men ingen verkar bry sig, man struntar i det. Först när man säger till om att vägen måste åtgärdas reagerar entreprenören som ansvarar för vägunderhållet, säger han.
Lindroos transportföretag har fyra lastbilar med släp.
Bilarna transporterar bulkvaror, styckegods och grus till destinationer i södra Finland
Företaget sköter också transporter på Kimitoön.
”Det är bedrövligt”
Enligt Lindroos finns det flera landsvägar på ön som är i dåligt skick.
– Det här är allmänt känt, så har det varit länge, säger han.
Nu när vintern är förbi och våren gjort sitt intåg har flera vägar drabbats av tjälskador. En del vägar har svåra skador.
– Det är bedrövligt. På vissa vägavsnitt är tjälskadorna så omfattande att vägen inte borde vara öppen för trafik, säger Lindroos.
Men det är inte bara tjälskadorna som plågar trafikanterna.
Det finns också vägar med beläggningsskador, som i bästa fall lappats, och vägavsnitt med sättningar där vägen har satt sig eller vägkanten rasat.
Det här gör vägarna ojämna och riskfyllda, vilket försämrar både trafiksäkerheten och körkomforten.
Pengar för grundläggande förbättring
Lindroos anser att det behövs mera pengar för vägunderhållet och för vägreparationer.
– Men det hjälper inte med att bara lappa vägarna. Pengarna måste användas på rätt sätt till att reparera vägarna ordentligt, säger han.
Yrkesföraren Jarmo Varjonen instämmer.
– Det behövs pengar som räcker till en grundläggande förbättring av vägarna. Vägar som har fått sättningar och stora hål i vägytan måste förbättras från grunden. Att lappa dem hjälper inte mycket. Efter en lappning dröjer det inte länge förrän vägen igen har sättningar och hål i ytan, säger Varjonen.
Jarmo Varjonen. Foto: J-O Edberg
Han har erfarenhet av yrkestrafik längs både stora trafikleder och mindre vägar.
– Våra vägar är usla, säger han, och syftar på både underhåll och deras skick.
Varjonen kör långtradare på rutterna Åbo–Nystad och Åbo–Helsingfors.
Transporterna sker oftast nattetid eller tidigt om morgnarna.
– Inte ens på motorvägen mellan Åbo och Helsingfors fungerar vinterunderhållet tillfredsställande. Det har hänt att vägen varit hal och oplogad, då känns det inte tryggt att köra, säger Varjonen.
Värst mellan Mynämäki och Letala
Rutten Åbo–Nystad körs via Letala och på vissa avsnitt längs rutten har vägen varit så hal att han inte vågat bege sig ut i trafiken med sin långtradare.
Riksväg 8 fram till Letala är enligt Varjonen i dåligt skick längs en del avsnitt.
Han säger att riksåttan är bra i början fram till Nousis där man byggt nytt, men efter Nousis blir det problem.
– Värst är det på avsnittet mellan Mynämäki och Letala, där är vägen riktigt usel. Hela ekipaget gungar och kränger på vägen till följd av att den är ojämn och spårig, säger Varjonen.
Samstämmighet på lokal och riksnivå
Han tycker att situationen börjar bli ohållbar när det gäller skicket på våra vägar.
– De mindre vägarna är i ännu sämre skick än de stora, vägförfallet måste stoppas. Finansieringen av vägunderhållet och vägreparationerna måste absolut höjas. Görs inget nu försämras vägarnas skick ytterligare, säger Varjonen.
Yrkestrafikanterna backas upp av deras intresseorganisationer både på riksnivå och lokal nivå.
Terhi Laurén, vd i åkeriorganisationen Turun Autoilijat i Åbo, säger att yrkesförarna och transportbranschen redan i flera års tid uppmärksammat beslutsfattarna på att det behövs mera pengar till vinterunderhållet och till att förbättra vägarnas skick.
– Våra vägar måste vara i skick för att vi ska klara av transporterna och bibehålla vår konkurrenskraft, säger Laurén.
Terhi Laurén. ÅU-foto
Inför riksdagsvalet har man lanserat en brett upplagd kampanj som samordnas av Vägföreningen i Finland och där man lyfter fram behovet av ordentliga satsningar på vägnätet.
Flera organisationer med intressen i vägnätet deltar i kampanjen.
Den avgående regeringen beviljade 600 miljoner euro för att minska vägarnas reparationsskuld under åren 2016–2018.
En tilläggsfinansiering på ytterligare 360 miljoner beviljades för vägreparationer åren 2017–2019 för att minska på skulden.
Intresseorganisationernas mål är att reparationsskulden inte får öka från den nivå man nu kommit ner till.
Enligt Laurén behövs 300 miljoner euro i anslag nästa år för att reparationsskulden inte ska öka.
– Dessutom behövs 300 miljoner för vägunderhållet och ytterligare 400 miljoner i nyinvesteringar för att utveckla vägnätet. Totalt handlar det om en miljard euro, säger Laurén.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.