Det tvååriga försöket, som sträcker sig till slutet av 2018, omfattar långtidsarbetslösa och personer som fått utkomststöd. Den summa som reserverades för experimentet var 20 miljoner. Det är oklart vad nettosumman är, eftersom de som är med rimligtvis får mindre pengar genom andra stöd?

Man kunde tänka sig att beslut om en fortsatt finansiering kunde vänta till sommaren eller kanske till och med början av hösten. Lite tid ska ändå forskare och de som deltar ha för att vid behov förbereda sig på en fortsättning.

Det hela handlar om ett nytt välfärdssystem där var och en får en viss summa, en summa som man ska klarar sig med om man inte har andra inkomster. Tanken är att det här kunde gallra i den nuvarande stöddjungeln. På sikt skulle både folk må bättre och staten spara genom minskad byråkrati. Det här är en kraftigt förenklad förklaring av modellen, eftersom en utförligare utläggning med alla teorier och eventuella kompletterande mekanismer lätt skulle fylla flera tidningssidor.

Då det gäller det aktuella experimentet verkar det som det i praktiken knuffas ut av den nya så kallade aktiveringsmodellen, som ÅU skrev stort om den 6 januari. Regeringen har kanske mer förtroende för den? Eller så har man räknat med att nästa regering, 2019, får besluta om projektet återupptas i någon form.

Det intressanta är att det tidigt verkade som om politikerna ville tysta ned försöket, skrev Hufvudstadsbladet i augusti. Det lär vara så att man redan på ett halvår insåg att det hela blir på tok för dyrt. Det här har inte bekräftats, men det kunde i så fall förklara varför det kom ett nej redan nu.

Tystnaden kanske också beror på att försöket med medborgarlön är en del av regeringens spetsprojekt om kundorienterad service. Experimentet hittas också i regeringsprogrammet.

”Syftet med försöket är en smidigare samordning mellan förvärvsinkomst och social trygghet i livets olika skeden”,

Målet, som det definieras här, är i allra högsta grad eftersträvansvärt och det är därför synd om försöket inte resulterar i något mer.

Det känns också som om det kanske var något fel med hela utgångsläget. Inför starten hördes många kritiska röster för att de som skulle väljas ut för medborgarlönsförsöket var en alltför homogen grupp, en grupp som inte var representativ för dem som allra mest kunde tänkas behöva någon form av basinkomst.

Forskarna som arbetade inom experimentet önskade faktiskt nyligen att fler människor skulle värvas för att utvidga det hela. Kanske det var därför regeringen valde att säga ett nej nu, och inte vänta?

Förhoppningsvis kommer i alla fall försökets resultat att redovisas utförligt.

Det första konkreta förslaget om en medborgarlön sägs vara över 200 år gammalt. Problemet är att inget land tillsvidare förverkligat något mer än olika projekt. De forskningsrön som finns tyder i alla fall på att kritiken om att medborgarlön passiverar människor inte verkar stämma.

Dessutom verkar det finnas ett hyfsat starkt stöd för själva tanken om en medborgarlön. I en enkät för Näringslivets delegation Eva i somras sade fyra av tio ja till att införa basinkomst även om det skulle innebära höjda skatter (FNB, 27.7.). Lika många sade nej, men då man beaktar att frågeställningen också gällde villkoret om högre skatter, så känns stödet för medborgarlön högt. Det som inte framgår är hur det hela förklarades i enkäten (det är inte lätt att förklara basinkomst).

Enkäten sände i alla fall en klar signal: många ger tummen upp för en sådan medborgarlön som också sporrar till att var aktiv.  Ungefär så här, kanske:

”Ja till medborgarlön alltså men kombinerad med en medborgerlig insats.” Citatet är författaren Merete Mazzarellas, som skrev en kolumn i Västra Nyland om det här för knappt två år sedan.

Hur som helst känns det som om stödet för att testa något nytt är så starkt att det knappast finns ett opinionstryck för att säga nej till ett utvidgat experiment. Nu blir det hela något halvhjärtat. Om det redan nu står klart resultaten inte kan användas för att vidareutveckla en modell, känns satsningen på 20 miljoner euro nästan bortkastad. Målet med hela experimentet är väl inte ens just en medborgarlön, utan att förenkla och förtydliga den sociala tryggheten. Det borde finnas mod att våga testa lite mer.