Det är viktigt att våga sätta upp mål och drömma, men håll inte fast vid dem till varje pris.
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Hur många gånger i livet tvingas man inte uppleva, att det inte riktigt blir som man har tänkt sig?
Det kan vara frågan om att baka den där läckra kakan eller det länge planerade semesterresan, med alla dess förväntningar. För att inte tala om större ting, så som förhållanden, studier och karriärer.
Besvikelsen är ett faktum i livet, det går inte att undgå denna förtvivlan som rasar i kroppen. Det är bara att försöka överleva och låta kroppen släppa ut all den energi som finns där. Ibland sker det genom skrik och gråt. Barnen är bra på att visa sin besvikelse genom att hoppa jämfota och slänga sig vrålande på marken. Ibland skulle jag ha lust att göra det, men det är bra ifall det ens blir tårar och några svärord. Ofta är man så duktig på att svälja det, man ler och går vidare.
Någonstans läste jag att det är viktigt att visa sin besvikelse, att låta all energi av frustrerande och ilska få komma fram. Det är inte hälsosamt att svälj sin besvikelse och irritation över att det inte blev så som man hade tänkt sig. När vi biter ihop och sväljer denna förtvivlan, så låser besvikelsens energi sig fast i kroppen. Kroppen den stagnerar eller åstadkommer elände av något slag. Vi blir sjuka, trötta eller deprimerade.
Alla vet vi att livet för med sig kriser och omvälvningar, ändå är vi ofta skräckslagna inför detta faktum. Vi drömmer ofta om förändring, men när förändringen står där framför oss på tröskeln smäller vi fast dörren framför näsan på den och vägrar att ens höra på dess förslag till förändring. Att motarbeta förändring i livet stjäl energi från oss, det suger musten ur en och hindrar oss från att gå framåt. Det är inte så lätt att öppna sig för förändring och dess förslag. När vi blir besvikna är det ju frågan om att våra drömmar och förväntningar är krossade.
Det är viktigt att våga sätta upp mål och drömma, men håll inte fast vid dem till varje pris. Det som är du, din kropp, din själ, dina tankar och dina känslor, det kan aldrig försvinna, bara omvandlas. Du har en egen och unik plats i världsalltet och den kan inte existera utan dig. Men det betyder inte att det alltid är på samma plats år ut och år in.
Det är en konst att lära sig vara trygg i förändringar. Livet för alltid med sig något gott i slutändan, om vi vågar hålla oss öppna för nya alternativ.
Har du någon gång tänkt att när det inte blir som du har tänkt dig, så finns det kanske något bättre som väntar på dig?
Marith Leppäkari Lindberg
Präst i Finlands evangelisk lutherska kyrka
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.