Vad vill skärgården efter riksdagsvalet?
Partierna börjar varva upp kampanjerna inför riksdagsvalet i april. Var hittar man en lista på de frågor som är viktiga för skärgården?
Efter riksdagsvalet i vår är det dags att bilda en ny regering. Den nya regeringens arbete och satsningar styrs av det regeringsprogram som de kommande regeringspartierna kommer överens om.
Grunden för regeringsprogrammet är de målsättningar som respektive parti har fastställt i sina valprogram. Regeringsförhandlingarnas slutresultat är en kompromiss av olika ideologier och konkreta politiska målsättningar.
Det slutliga regeringsprogrammet innehåller också många punkter som ursprungligen kommer från olika organisationer, som regelbundet och i synnerhet inför varje val bedriver lobbyverksamhet.
Denna lobbyverksamhet, där olika intresseorganisationer informerar riksdagsvalskandidaterna om sina målsättningar, är redan i full gång. Det finns många viktiga frågor och stora investeringar som skulle behöva pengar.
Lobbyverksamhet är inget nytt fenomen och i grunden är det en bra metod att förmedla information till dem som behöver det. Politik handlar ju i grunden om att påverka och att bli påverkad.
Lobbning som ord har en negativ klang och hela processen kring lobbyverksamhet upplevs tvivelaktig. Transparent lobbning kan ändå bidra till att all väsentlig information finns till hands då beslut ska fattas.
Ju större organisation det handlar om, desto mera resurser finns det att främja de egna projekten och de egna målsättningarna. Vems uppgift är det att sköta lobbningen för skärgårdens del och vilka frågor är viktiga för skärgården?
Här kan man genast ställa frågan om vad som avses med skärgård i detta sammanhang. Svaret kunde lyda att alla som jobbar i skärgården eller för skärgården hör till kategorin av aktörer som är relevanta för skärgårdens utveckling.
Mångfalden av organisationer, myndigheter och olika aktörer som bevakar skärgårdsfrågor är stor och nästan imponerande. Det finns så många olika skärgårdsrelaterade forum, organ och medverkande att det finns risk att både utvecklingsverksamheten och budskapen blir otydliga och splittrade.
Det som ytterligare försvårar koordineringen är att skärgården inte är ett enhetligt område. Disharmonin är både fysisk och psykisk. Behoven ser olika ut i de olika skärgårdsdelarna och det uppstår situationer där de olika delarna i skärgården konkurrerar om samma pengar.
Skärgården har en stor gemensam nämnare, som också utgör den absolut största egendomsmassan som finns i sydvästra Finland, det är Skärgårdshavet.
Om det finns en sak som den både stora och brokiga skaran av skärgårdslobbare måste samla krafterna kring är det ett program som tryggar Skärgårdshavets framtid. Det behövs betydande lokala insatser, men också omfattande satsningar av staten, om föroreningen av Skärgårdshavet ska kunna minskas.
De kommande månaderna fram till valet är rätt tidpunkt att hålla denna fråga framme i alla sammanhang. Då finns det en liten chans att man kommer ihåg Skärgårdshavet också då man ska bänka sig i Ständerhuset efter valet.
En sak som alla väljare kan göra är att fråga riksdagsvalskandidaterna hur högt på sin prioriteringslista de placerar räddandet av Skärgårdshavet. Om vi inte har ett välmående Skärgårdshav, har vi inte heller någon skärgård.
Det är inte endast den genuina skärgården som är beroende av ett välmående Skärgårdshav. Hela sydvästra Finland drabbas och attraktionskraften för landskapet minskar om Skärgårdshavets tillstånd ytterligare försämras.
Utöver Skärgårdshavet finns det många frågor som är viktiga för skärgården. Genom att bläddra i dokument på webben hittar man flera utlåtanden och kommunikéer om frågor och frågeställningar som berör skärgårdens utveckling. Flera av dessa dokument är endast ett oändligt konstaterande av självklarheter.
En ny skärgårdslag är under arbete och i bästa fall blir den bättre än den nuvarande uddlösa paragrafsamlingen. En ny skärgårdslag räddar ändå inte skärgården. De som bor i skärgården vet bäst vad som behövs och vilka satsningar som borde genomföras de kommande åren.
Skärgården lider delvis av ett syndrom som kunde beskrivas med ordspråket: Ju fler kockar, desto sämre soppa. Vill man bli av med algsoppan, måste man hitta en koordinator som koordinerar alla befintliga koordinatorers koordinationsuppdrag.
Vems uppgift är det att presentera en lista på viktiga projekt i skärgården och vem ska sammanställa målsättningarna inför nästa regeringsperiod? Vem ansvarar för att listan finns på de bord där besluten fattas?
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.