Förflytta dig till innehållet

Vad tar du med från år 2020?

Katri Saarto.

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Vem hade vågat tro, att mars 2020 kom att bli början till vårt nya ”normala”?

I nästan ett års tid har vi anpassat oss till ett nytt liv, där sociala kontakter minimerats, besök till shoppingcentrum har ersatts av online-shopping och restaurangkvällar har fått ge vika till Take Away middagar.

Vi har stått inför många förändringar för att hålla våra nära och kära friska, många uppoffringar, som i slutet förhoppningsvis bär resultat.

Personligen har jag under denna svåra tid försökt fokusera på saker som är bra och som gör mig lycklig.

Distansjobb har möjliggjort att jag kunnat vara hemma då barnen kommer från skolan.

Jag har på ett annat sätt kunnat följa efter läxläsningsprocessen och hjälpa vid behov.

Barnen är glada då de inte behöver komma hem till ett tyst hus. ”Arbetsresa” är en term som inte existerar.

Om min Teams-palaver drar ut till kvällen, är jag redan hemma då jag stänger laptopen.

På lunchen har jag tagit en kort promenad för att få frisk luft (något jag aldrig gjort på kontoret) och laddat batterierna inför förmiddagen.

Vår hund behöver inte längre vara ensam under dagen, utan har alltid sällskap. Inför veckoslut behöver vi inte ha en ”game plan” om vem av oss föräldrar som för barnen till hobbyn, tävlingar, turneringar, kalas eller diverse evenemang.

Istället planerar vi lördagsmiddag och filmkvällsprogram med popcorn.

Jag har köpt diverse träningsprogram som jag utfört hemma, och inte behövt flytta mig till ett gym för att delta i. Nya idrottsgrenar har blivit bekanta såsom cykling och yoga.

Mina barn har tränat med mig då vi valt ett slumpmässigt träningspass från YouTube. Vi utmanar varandra att klara av olika mål, senast hade vi en pull-up challenge. Jag har insett, att jag inte har ständigt bråttom, liksom förut.

Vi har alla gått igenom en process där vi bearbetat nya ways-of-working, nya arbetsrutiner och vant oss att följa ett nytt mönster.

För oss vuxna har det även betytt att alla hobbyn i den form vi känt till dem, mer eller mindre har fått pausa på obestämd tid. För en organisation som JCI är sociala händelser en av verksamhetens kärnpunkter, och därmed har koronan drabbat den hårt.

Men tack vare dagens teknik har träffar ordnats via Zoom och möjligheten att delta på möten förverkligats virtuellt. Innovativa lösningar har möjliggjort att verksamheten fortsatt.

Det är mycket jag lärt mig under detta år, lärdomar och rutiner jag inte kommer att släppa då den tid kommer då vi alla blivit vaccinerade och möjligheten att återgå till den ”gamla” vardagen är möjlig. Till dess får vi alla ännu kämpa tillsammans.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter