Vad kan våra mjölkbönder lära sig av champagnetillverkning? – ÅA-professor lyfter fram styrkan i gemenskapen
Vilken image har kooperativen, andelslagen i Finland i dag?
Jag ställer frågan till Åbo Akademis färska arbetslivsprofessor Martin Nordell.
– Om våra andelslag alls har en image så skulle jag säga att den är svagt negativ. Men det största problemet är väl att det är en företagsform som man inte känner till så bra. Där finns mycket att göra.
I andelslagen är demokratin driven till sin yttersta spets, lyfter Nordell fram som ett trumfkort.
Vinländer lever på andelslag
Hans professorstjänst är på 20 procent. Champagneexperten Nordell kommer också att fortsätta jobba inom vinbranschen.
Men han kommer att knyta ihop de två jobben för just inom vinproduktionen är andelslag otroligt vanliga.
– Flera av de stora vinländerna bygger i hög grad på kooperativ. En tredjedel av all champagne produceras av kooperativ, och 51 procent av allt franskt vin. I Italien produceras 60 procent av vinvolymen av kooperativ, ger han som exempel.
Där kooperativen i vinvärlden tidigare haft stämpeln att de producerat billigt bulkvin kan de i dag ofta tävla med de stora vinhusen när det gäller kvalitet.
Andelslagen kan också vara pådrivande när det gäller hållbarhet, säger Nordell. Av ett kooperativs låt säga åtta viner kan ett eller två vara ekologiska, något som vore svårt att förverkliga för enskilda odlare.
Andelslagen kan också ge musklerna att forska i druvor när klimatförändringen ändrar förutsättningarna för odlandet.
Flera projekt
Att samsas om ett gemensamt varumärke är dessutom en enorm styrka, säger Martin Nordell.
– Till exempel Champagne Palmer är ett kooperativ med över tvåtusen odlare. Utåt sett ser de ut som vilket champagnehus som helst. Men istället för att ha tvåtusen olika varumärken har man ett starkt varumärke som man har mycket lättare att kommunicera ut till kunderna.
Det här är en sak som våra finländska andelslag kunde lära sig av, konstaterar han.
Martin Nordell håller på att, tillsammans med kollegerna vid ÅA, starta upp ett projekt som tittar på kooperativen inom champagnetillverkning, ett som fokuserar på familjeföretag inom champagne samt ett som tittar på hur andelslagen i Nyland och Åboland fungerar.
För vi har också många kooperativ här, konstaterar Nordell. De finns ofta inom jord- och skogsbruk men också inom olika experttjänster. En del är förstås stora, som S-gruppen, men de flesta är små.
Tar man exempelvis spannmåls- eller mjölkproduktion ger andelslagen skalfördelar vid inköp och gemensamma kanaler för försäljning.
Skalfördelar
Nordell tror att våra andelslag, likt vinkooperativen, kunde styra verksamheten mer mot ekologisk hållbarhet och som sagt finna styrkan i gemensamma varumärken.
– Då måste inte varje enskild producent berätta för konsumenterna varför just mina kor eller min mjölk är så bra.
Martin Nordell säger att det inte grundas så många nya andelslag i vårt land just nu.
Men det går i cykler. Under de senaste 40 åren ser man två perioder då de grundats flitigare: på 1990-talet och sedan kring 2010.
Nordell antar att finanskrisen kan ha spelat in under den senare boomen, om folk upplevde andelslagen som ett tryggare sätt att bli företagare.
Men finns det inte en rädsla för att andra i andelslaget inte ska sköta sin andel?
– Jo, forskningen visar att det är en vanlig oro. Att man är rädd att man själv måste dra ett större lass. Medlemmarnas passivitet är överlag ett bekymmer som man stöter på i finländska andelslag, säger Martin Nordell.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.