Vad betyder vår Östersjö för EU och vice versa?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Den gångna veckan har vi i strålande augustisolsken firat såväl Östersjödagen som Europaforumet i Åbo. Målet med Östersjödagen, som initierades ifjol av John Nurminen stiftelse och som går av stapeln varje år den sista torsdagen i augusti, är att njuta av vårt hemmahav och göra konkreta gärningar för dess bästa.
Under Europaforumet, som ordnades för tredje året i rad och denna gång med temat ”Finland i EU 25 år”, diskuteras och debatteras bland annat EUs klimat- och havspolitik i förhållande till Östersjön, hur den maritima trafiken och logistiken ser ut i ett kommande klimat, och varför havet fortfarande inte har en god vattenstatus, trots år av olika typer av styrningsmekanismer och förvaltningsfokus?
Vi, Åbo Akademis marinbiologer, samhällsvetare och produktionsekonomer, inom forskningsprofilen HAVET stod som medarrangörer för båda evenemangen och bjöd på såväl seminarium, pop-upp presentationer, skrivarworkshop och paneldebatter.
Dessa evenemang betyder att vi forskare får en möjlighet att nå ut till samhället med den vetenskapliga kunskapen och diskutera konkreta problem och frågor med medborgare, men även med beslutsfattare, myndighetspersoner, företagsledare, förbundsrepresentanter och icke-statliga organisationer och aktörer.
Det är ofta de där diskussionerna som sker utanför det spikade programmet, konversationerna som drar ut över det där akvariet med blåstången eller krabban som ger oss mest, och där vi får en känsla för vad vår gemensamma Östersjö betyder för samhället på olika nivåer.
Att arbeta för och med Östersjön innebär förr eller senare en kontakt med EU på något sätt. Det känner fiskaren, turistnäringsidkaren, havsplaneraren och vi forskare mer än väl till. Oftast handlare de om att följa ett direktiv eller rapportera i förhållande till det, men det kan även till exempel handla om en finansieringsansökan av något projekt. Det skall sägas att det är jobbigt med dessa EU processer och regelverk som vi kommer i kontakt med, även om det kanske ger något positivt i slutändan.
Det är nog denna toppstyrning som vi i allra flesta fall tänker på när vi hör ”Östersjön och EU”. Men kan Östersjön ge något till EU?
Östersjöregionen med dess avrinningsområde utgör litet mer än en tredjedel av EUs totala yta, inkluderar 10 av de 27 medlemsstaterna och ca en sjättedel av EUs totala befolkning lever här. Det är knepigt att ge ett enkelt svar på vad regionen genererar i ekonomiska termer för EU, men enligt uträkningar (baserat på arbete inom den ledande organisationer för Östersjöns skydd och organisering, HELCOM) var de totala årliga fördelarna med rekreationsbesök längs Östersjöns kuster 15 miljarder euro (år 2010), fiskerinäringen landade fisk till ett värde på 2,2 miljoner euro (år 2014), medan frakt och passagerartransporten kan uppskattas till omkring 4,3 respektive 2,2 miljarder euro för regionen (år 2016).
Dessa siffror skall man se som riktgivande, men ger ändå en bild av den omsättning som aktiviteter länkade till Östersjön genererar.
Men en intressantare fråga är kanske om Östersjön kan vara ett modellområde för EU och globalt på något sätt? Det kan det, vårt hav, och det är det. Östersjön och Östersjöregionen har länge redan varit föregångare för marin miljöövervakning och -förvaltning såväl inom EU som globalt. Bland annat har man länge försökt utreda hur man kan lära av miljöarbetet i och med Östersjön när det gäller Medelhavet, som också är ett viktigt havsområde för EU.
Vi har även chans att vara föregångare för arbetet med motverkan av och adaptering till klimatförändringen. Trots att vi inte vet exakt hur arterna, miljöerna och födovävarna i Östersjön reagerar på ännu en stressfaktor, skall vi självfallet bygga vidare på den kunskap kring miljön och de strukturer för förvaltning vi har när vi nu skall tackla detta globala problem.
Vi har alltså all rätt att fira vår Östersjö, såväl här hemma, som internationellt i EU sammanhang. Östersjön är viktig såväl miljömässigt, ekonomiskt för att inte tala om geopolitiskt, som jag inte gick in på här. Genom att bygga på den kommunikation mellan Östersjöländerna som vi byggt upp genom åren kring framförallt miljöarbetet, kan vi vara en förebild i EU regionen och globalt.
Anna Törnroos-Remes
Forskardoktor i marinbiologi inom Havet vid Åbo Akademi
“Vårt hav i förändring” är en serie kolumner skrivna av forskare i Miljö- och marinbiologi, samt profileringsområdet Havet, vid Åbo Akademi. I texterna beskrivs hur Östersjön och livet i havet fungerar och förändras, vad vi kan göra, och vad som redan görs, för ett friskare hav.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.