Vaccin räddar också juridiska personer
Det finns ljuspunkter i kampen mot corona, men ur näringslivets synvinkel börjar det bli bråttom. Företagen har drabbats olika av begränsningarna i samhället. Coronatiden har skapat vinnare, förlorare och försvinnare.
Tidigare under veckan publicerade Företagarna i Egentliga Finland och OP Åbonejden sin årliga landskapsprognos. Landskapsprognosen har gjorts med samma indikatorer under 28 år och ger därför en bra bild av hur företagen och företagarna ser på nuläget och framtiden.
Företagarna i Egentliga Finlands ordförande Jyrki Hakkarainen säger till ÅU att siffrorna i landskapsprognosen ändå visar att krisen inte är så stor som man hade fruktat. Hakkarainen fortsätter med att säga: ”Det är inte en total katastrof – ingen tredje ”lama”. Även om vinsterna minskar kraftigt är siffrorna i genomsnitt ändå på plus. Även om tron på tillväxt är lägre än tidigare så är det inte panik, och det gör att vi nu kan fokusera på att bekämpa corona.”
När man tar en närmare titt på siffrorna i prognosen visar den att situationen är tudelad. Det går bra och det går dåligt. Landskapsprognosen mäter fyra olika ekonomiska helheter, förväntningarna på företagets omsättning, lönsamhet, personalens antal och investeringsintentioner. Den mest oroväckande indikatorn är företagens investeringsintentioner.
Enligt Företagarna i Egentliga Finlands verkställande direktör Hanna Munter beror den relativa stagnationen på att de stora investeringarna inte förverklias just nu. Däremot håller investerarna i pengarna i väntan på ett mera stabilt ekonomiskt läge. Enligt Munter gör den globala chocken med coronan att investeringar läggs på is för att framtiden är oviss. Munter tillägger att det inte betyder att pengarna inte skulle finnas för att förverkliga investeringar.
Företagens försiktighet med att förverkliga sina investeringar berättar om att bilden av framtiden är osäker. Företag investerar för att bygga nya lösningar inför framtiden. Även här är företag olika, men att landskapsprognosen visar att investeringsintentionerna är på den lägsta nivån någonsin under de senaste 28 år är bekymmersamt.
Gemensamt för olika kriser är att utvecklingen inom vissa områden är betydligt snabbare än då normalläge gäller. Likaså är företag tvungna att fatta snabba beslut för att få situationen under kontroll. Kriser gör också att helt nya affärsmöjligheter uppstår för dem som är innovativa och snabba.
Utöver nya affärsmöjligheter för företag har coronakrisen gjort att staten ställt upp och infört olika stödformer för företag och olika samhällsaktörer. Ungefär hälften av de företag som svarat på enkäten, som utgör grunden för landskapsprognosen, har ansökt om coronastöd. Stöden relaterade till coronastörningar har lappat ihop flera företags ekonomi under det första coronaåret.
Statens ändringar i konkurslagstiftningen har också gjort att antalet konkurser under år 2020 har hållits på en rimlig nivå. De senast ändringarna i konkurslagstiftningen gjordes från 1 januari och gäller fram till den 30 september 2021. De senaste ändringarna i lagen ger inte företagen ett lika starkt skydd mot sina borgenärer, som de tillfälliga paragrafer som var i kraft under andra halvan av fjolåret. Därför kan en andra coronavår bli övermäktig för företag med svag betalningsförmåga.
Det är möjligt att vi inte bara måste uppleva två coronavårar, risken är uppenbar att vi måste genomleva minst två coronaår. En utdragen coronaepidemi sätter också hård press på staten, om fortsatta stöd ska betalas ut. Stöd har inte betalats endast till företag, pengar har deltas ut till diverse ändamål för att hålla i gång ekonomin. Enligt tidningen Helsingin Sanomat har till exempel 4H-samfundet fått 300 000 euro i stöd för bärplockning.
Statens nettoskuld ökade med 20 miljarder euro i fjol och ska i år öka med ännu 12 miljarder euro. Politikernas coronajulafton kan inte pågå hur länge som helst. Det som delas ut, kan i framtiden inte betalas enbart med lånade pengar. Det är också i statens intresse att alla vaccineras så fort som möjligt. Tidtabellen inverkar direkt på statens utgifter.
Redan följande regering kommer att vara tvungen att fatta mycket svåra och impopulära beslut, då statens ekonomi ska balanseras under de kommande årtiondena. Nuvarande regering vill ge allt åt alla, men det är på sikt inte en hållbar väg framåt. De facto bör den sittande regeringen redan nu börja fundera på hur resten av regeringsperioden ska hanteras.
Vaccin är svaret på många frågor om framtiden. Det är i allas intresse att vaccin kan levereras, distribueras och injekteras så snabbt som möjligt. En utdragen epidemi kan knäcka både staten, företag och människor.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.