Anja Kuusisto 19.05.2020 05:00

Skulle du vaccinera dig om det fanns vaccin mot coronaviruset?
Frågan upplevs av många som helt överflödig.
Hela världen väntar väl på att just det vaccinet ska se dagens ljus!
Det verkar ändå finnas orsak att ställa frågan. Åtminstone i Finland.
Förra veckan kom signaler om att färre än normalt har vaccinerat sina barn den senaste tiden.
Förhoppningsvis beror det på att många kommunala vårdinrättningar, skolhälsovården och på vissa håll även barnrådgivningar, temporärt har varit stängda.
Men det finns tecken som tyder på att folk också har låtit bli eller skjutit upp barnens vaccinationer på grund av rädsla över att ett besök vid rådgivningen skulle vara att utsätta sig själv eller barnet för smittorisk. I klartext är man rädd för coronaviruset.
Men någon hejd får det väl ändå vara!
Att låta bli att vaccinera sitt barn mot de farliga sjukdomar vi redan har ett vaccin emot, det är alldeles bakvänt.
Att själv avgöra intervallet mellan vaccinationerna är inte bra, det nationella vaccinationsprogrammet är planerat så att vaccinerna ger skydd vid exakt rätt tidpunkt.
Att tacka ja till vaccin är att skydda sitt barn.
Tillit till vårdpersonalen och mot att den skyddar sina patienter, stora och små, för smitta är det ungefär det enda som krävs av patienterna. Och att infinna sig med sina barn till rådgivningarna.
Till familjernas försvar ska sägas att informationen om vem man önskar se som patient har varit något förvirrande. Det har den senaste tiden gällt många vårdformer. Enheter har stängts och folk har uppmanats hålla sig borta om man har icke-brådskande vårdbehov. Många potentiella patienter har därför undvikit att belasta vården i någon form.
Men då heter det att många sjukdomar kan bli oupptäckta om man inte söker vård i tid. Så hur ska patienten agera, hen kan inte veta om det som är icke-brådskande i dag är väldigt brådskande i övermorgon?
Men tillbaka till förra veckans vaccinnyhet, som baserade sig på THL:s (Institutet för hälsa och välfärd) siffror. Där framkommer att andelen barn som har fått det THL kallar femvalent vaccin, har sjunkit med 6–16 procentenheter.
Vaccinet ger skydd mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. De här sjukdomarna är så gott som utrotade hos oss, just på grund av vaccinet.
I fem sjukvårdsdistrikt hade också färre fått den första dosen av MPR-vaccin. MPR-vaccinet skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund.
Endast i Östra Savolax hade MPR-vaccinet getts något mer än för ett år sedan. Grattis Östra Savolax, där har ni förstått någonting väsentligt!
Polio, kikhosta eller mässling var svåra sjukdomar för dem som led av dem. Någon minns kanske barndomens mässling eller påssjuka, fasters polio eller morbror som drabbades av kikhosta. Dock – i dagens Finland har vi kommit längre.
Det finns delar av världen där man fortfarande kämpar hårt för att utrota polio, och länder där man lider av att tuberkulosen inte är kväst.
Men vi har vacciner och ett fungerande vaccinationsprogram. Så utnyttja det då!
Det vore väl en mer logisk följd av coronapandemin om efterfrågan på vacciner skulle ha ökat.
THL och Fimea – förkortning för Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet – ordnade i går eftermiddag ett webinarium med rubriken coronavirusvaccin.
För tillfället finns 120 embryon till den framgångsprodukten i världen, det vill säga 120 forskningsprojekt pågår. Åtta av dem har redan nått det kliniska undersökningsstadiet.
Det har gått väldigt snabbt, för att vara läkemedelsforskning. THL-överläkaren Hanna Nohynek kallar det ett paradigmskifte för hela branschen.
I bästa fall massproduceras nästa år vaccin som biter på sars-cov2-viruset, alltså coronaviruset. Det kan betyda att en viss mängd vaccin finns redan i höst.
Den rasande takten i framtagandet av vaccin har sina risker, det ska inte förnekas. Vilken ska den exakta dosen bli, vad är biverkningarna, för hur lång tid ger vaccineringen ett skydd?
Frågorna är många, precis såsom de någon gång har varit för de etablerade vacciner där vi nuförtiden har svaren.
I vårt land håller vi till exempel koll på vilka grupper som bör ha fått vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta – nämligen de som går ut grundskolan. Den åldersgruppens flickor ska också ha fått två doser HPV-vaccin. Till exempel.
Att frivilligt låta bli att vaccinera sig, om vaccin finns, är däremot oförståeligt och ett risktagande – med liv.

Anja Kuusisto
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln