Sofia Westerholm/SPT 07.01.2021 07:00

Rektorer vid yrkesskolor i Svenskfinland är eniga i sitt budskap: om det ska vara möjligt att genomföra den utvidgade läroplikten kommer ett märkbart tätare samarbete att behövas mellan hemmen och skolorna.

Frågan kan låta enkel, men verkligheten väntas på många håll bli en annan. Unga studerande har tidigare varit vana vid att andra stadiets utbildningar innebär mer frihet och rätt att i högre grad själv ta ansvar för sin skolgång. Vårdnadshavarna är vana vid detsamma, och många skolor likaså.

I och med att republikens president Sauli Niinistö den 30 december 2020 stadfäste den nya läropliktslagen förlängs läroplikten i Finland från och med 2021 med två år. Det innebär alltså att unga är tvungna att studera tills de fyllt 18 år, såvitt de inte har avlagt en andra stadiets utbildning innan det.

— Jag har jobbat här sedan 1987 och vi har hittills varit inställda på att studier på andra stadiet innebär att de unga som börjar hos oss är på väg att bli vuxna. Vi har därför jobbat mer med studerandena och inte alltid haft lika stark koppling till vårdnadshavarna. Nu måste vi börja jobba på ett annat sätt, säger Boris Ståhl, rektor vid Yrkesakademin i Österbotten.

— Den utvidgade läroplikten lägger större ansvar på vårdnadshavarna. Det krävs att de informeras och att de engagerar sig.

”Unga förlorar inte sin rätt att ta ansvar”

Yrkesinstitutet Prakticums rektor Laila Andersson håller med Ståhl och säger att frågan om samarbete mellan skola och hem varit mycket på tapeten på sistone.

— Vi har fått finansiering för fler handledare och de ska finnas till för dem som annars lätt kan falla mellan stolarna. De kommer att vara i kontakt med studerande, men också med vårdnadshavare.

Andersson ser det ökade ansvaret från föräldrahåll som en bra sak.

— Det finns ett behov av mer stöd från föräldrahåll. Man har länge på andra stadiet tänkt att de unga ska klara sig själva, men många unga har inte alla de färdigheter som krävs, säger hon.

— Därför behöver vi som utbildningsanordnare fundera vilka vägar vi kan få samarbetet mellan skolan och hemmet att fungera.

På Prakticums lista över metoder att engagera föräldrar finns bland annat infokvällar och informerande videoklipp. I nuläget är faktum att vårdnadshavare är ivriga att delta i den första informerande infokvällen, men under utbildningens gång är det enligt Andersson märkbart mer skralt bland stolarna då övriga föräldramöten ordnas.

— Jag skulle vilja poängtera att ökat ansvar för vårdnadshavare inte betyder att de unga omyndigförklaras. Vårdnadshavarna ska finnas med som ett ytterligare stöd, men de unga får självfallet ändå ta eget ansvar, säger Andersson.

Också vid yrkesutbildaren Axxell anser rektor Lena Johansson att vårdnadshavarnas roll är ytterst viktig. Däremot anser hon inte att den utvidgade läroplikten kommer att förändra deras arbete med hemmen avsevärt.

— Vi har också tidigare jobbat mycket med vårdnadshavarna så för oss är det inget nytt att införa nu. Men självfallet finns det rum för förbättring. Vi kan på många sätt bli bättre och mer välkomnande gentemot vårdnadshavarna, säger hon.

Arkiv/Sören Jonsson

Likt Andersson hoppas också hon att unga inte direkt ska dra slutsatsen att de förlorar sin rätt att ta ansvar bara för att vårdnadshavarna får en större roll.

— Ju fler vuxna som bryr sig om en ungdom, desto bättre. Men att fler vuxna finns som stöd betyder inte att den unga skulle förlora sin rätt att agera och fatta beslut.

Nytt infopaket till vårdnadshavare

För att hjälpa vårdnadshavarna har förbundet Hem och skola tillsammans med Suomen Vanhempainliitto utarbetat ett informationspaket om andra stadiets utbildningar.

Paketets närapå 30 sidor fylls av information om bland annat vad som är viktigt vid studier på andra stadiet, vad de olika utbildningsalternativen kräver och hur man som vårdnadshavare kan stödja den unga.

— Paketet är riktat till vårdnadshavare, men tanken är också att de olika skolorna ska kunna använda det som stöd i samband med övergången, säger förbundets verksamhetsledare Micaela Romantschuk.

Romantschuk hoppas att allt fler utbildningsanordnare framöver ska öka sina satsningar på relationerna med vårdnadshavare. Hon säger att skolor i dag pratar i för allmänna ordalag om vad engagemang och delaktighet från föräldrahåll betyder.

— Skolorna kunde bli mer konkreta beträffande vilka förväntningar de har på föräldrarna, och de kunde göra det lättare för föräldrarna att ta kontakt.

Hon förstår till fullo att rektorerna känner sig ovana i sin nya roll och hoppas därmed att informationspaketet åtminstone delvis kan hjälpa även dem.

— Det står mycket om samarbete med vårdnadshavare i läroplanen för den grundläggande utbildningen, och också för gymnasiet. Då det gäller yrkesutbildningen finns det inte nerskrivet, och där finns heller inte samma tradition, säger hon.

— Rektorerna har helt rätt. Vid många yrkesskolor måste man nu börja helt från noll.

Sofia Westerholm/SPT

Dela artikeln