Utsläppsmätning: Åboborna hade fjärde minst koldioxidavtryck bland 19 städer
Åbo har nu för andra gången utrett växthusgasutsläppen från stadsbornas konsumtion, det vill säga koldioxidavtrycket.
Beräkningen genomfördes som en del av Kulmaprojektet, där de konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen beräknades för 2022. Utöver Åbo deltog 19 andra kommuner i projektet.
Konsumtionens koldioxidavtryck består av energiförbrukning, byggande, mobilitet, mat samt anskaffning av varor och tjänster.
Modellen som utvecklats för beräkningen preciserades ytterligare då man också inkluderade utsläppen från byggande av nya gator, vägar och broar. I beräkningen granskades också stuglivets och stugägarnas inverkan på utsläppen.
– Växthusgasutsläppen från konsumtionen har beräknats med den här modellen en gång tidigare. Nu kunde vi utveckla metoden och den ger mer omfattande information än tidigare, berättar projektchef Emma Liljeström från Sitowise i Åbo stads pressmeddelande.
Mat och energiförbrukning störst
År 2022 var växthusgasutsläppen från konsumtionen i Åbo sammanlagt 7,67 t CO2-ekv per invånare. År 2020 var utsläppen från konsumtionen 7,71 t CO2-ekv. I beräkningen av växthusgaser ingår koldioxid, metan och kväveoxidul.
I den nya rapporten har man nu presenterat jämförbara värden för år 2020 och 2022.
– De mest betydande utsläppskällorna för konsumtionen i Åbo var mat och energiförbrukning. Byggandets effekt på koldioxidavtrycket är positivare än tidigare, det vill säga att man har uppnått en bättre klimatpåverkan genom val av byggnadsmaterial, säger Åbo stads specialsakkunnig Miika Meretoja.
Stor potential för minskning
När man granskar kommunernas och städernas utsläppsutveckling har utsläppen minskat under de senaste åren. Någon motsvarande utveckling har tyvärr inte kunnat observeras för utsläppen från konsumtionen.
Tillförlitlig och jämförbar information om utsläpp orsakade av konsumtion har dock inte funnits tillgänglig i samma utsträckning.
– En betydande minskningspotential av utsläpp som konsumenterna kan påverka är valet av mat. Bedömningen av matens utsläppseffekter gjordes i samarbete med S-gruppen. Kommunerna har möjlighet att påverka detta genom att erbjuda daghems-, skol- och arbetsplatsmåltider med mindre klimatpåverkan, säger Lukes specialforskare Juha-Matti Katajajuuri.
Fortsatt uppföljning
Uppföljningen av utsläppen från konsumtionen, liksom strävan efter ännu noggrannare beräkningsresultat, fortsätter även i framtiden.
Projektet genomfördes av Sitowise Oy tillsammans med Naturresursinstitutet.
Utvecklingen av beräkningsmetoden stöddes av projektets expertnätverk, som förutom representanter för föregångarkommunerna även bestod av experter från flera expertorganisationer inom branschen.
Denna ständiga jakt på koldioxid, som i sig är en förutsättning för allt liv på jorden, tjänar ingenting till. Redan hela Finlands totala s.k. utsläpp är så litet att det är försumbart.