Utredning: Trögt få till stånd ändringar i praxis i antibiotikaanvändning
Ari Sundberg/SPTPersonal inom vården i Finland är väl insatta i utmaningarna med antibiotikaresistens, skriver Institutet för hälsa och välfärd THL. Foto: Ari Sundberg/SPT
Personal inom den finländska hälso- och sjukvården har goda kunskaper om antibiotika och antibiotikaresistens. Kunskaperna ligger på en aningen bättre nivå än i de övriga nordiska länderna.
Det framgår av en enkätundersökning som besvarades av 18 506 yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården i Europa, skriver Institutet för hälsa och välfärd THL i ett pressmeddelande.
I Finland besvarades enkäten av 770 personer. Den visar att 80 procent av den finländska sjukvårdspersonalen som skriver ut mikrobläkemedel var medvetna om sin egen roll och sina möjligheter att påverka bekämpning av antibiotikaresistens. Resultatet var bättre än genomsnittet i Europa.
– Sjukvårdspersonalen är väl medveten om att onödig användning av antibiotika gör att antibiotikan förlorar sin verkan, säger Anna-Leena Lohiniva, specialsakkunnig vid THL i pressmeddelandet.
Samtidigt bedömer över 60 procent av de finländare som besvarade enkäten att det inte finns något att förbättra i nuvarande praxis för att skriva ut och distribuera antibiotika. På europeisk nivå var andelen 90 procent.
– Detta kan göra att det tar längre tid att tillägna sig ny och bättre praxis gällande antibiotikaanvändning, säger THL:s sakkunnigläkare Emmi Sarvikivi i pressmeddelandet.
– Även om vi använder mindre antibiotika än i EU-länderna i genomsnitt förekommer det skillnader mellan olika regioner i Finland, säger hon.
Många av dem som besvarade enkäten upplevde att det finns brister i tillgången till anvisningar för utskrivning av antibiotika och anvisningarnas användbarhet.
Cirka 33 000 personer i Europa dör varje år i infektioner som inte längre kan botas med antibiotika
Antibiotikaresistens
Mikrobläkemedelsresistens eller antibiotikaresistens innebär att en bakterie har motståndskraft mot antibiotika, det vill säga blir resistent mot antibiotika. Detta leder till att antibiotika inte längre kan användas för att behandla sådana infektioner som bakterien orsakar.
Utöver bakterier kan även övriga mikrober, det vill säga virus, svampar och protozoer, vara resistenta mot läkemedel som används i behandlingen.
Allt fler bakterier har utvecklat resistens mot antibiotika, och läget blir hela tiden värre.
I en enkät, som genomfördes våren 2019, utreddes kunskaper, attityder och praxis hos yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården gällande användning av antibiotika och antibiotikaresistens. Enkäten genomfördes i 30 europeiska länder och den besvarades av bland annat läkare, tandläkare, sjukskötare och farmaceuter.
Enkäten besvarades av sammanlagt 18 506 personer, varav 770 personer i Finland. Enkäten genomfördes i samarbete mellan det europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och medlemsländerna.
SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.