Utredning: Regeringen Sipiläs ändringar i utlänningslagen slog mot asylsökande
De ändringar i utlänningslagen och behandlingen av asylansökningar som gjordes åren 2015–2019 verkar ha förlängt asylprocesser och försämrat asylsökandes rättsskydd i Finland. Det menar en grupp forskare som utrett effekterna av de ändringar som gjordes i utlänningslagen under regeringen Sipiläs regeringsperiod.
Utredningen är beställd av den nuvarande regeringen som i sitt regeringsprogram fastslår att ”det utreds hur de otaliga separata lagändringar som gjorts i utlänningslagen tillsammans med tillämpningspraxis inverkar på rättssäkerheten”.
Utredningen bygger på forskarnas genomgång av regeringspropositioner och av beredningen av lagändringarna. Därtill har forskarna intervjuat 27 personer med insikt i immigrations- och asylprocesser i Finland och bland annat granskat statistik om asylbeslut.
Forskarna och inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna) presenterade utredningen på en presskonferens på tisdagsmorgonen.
Forskare: Asylpolitiken tog sikte på miniminivån
År 2015 kom över 32 000 asylsökande till Finland, vilket var fler än någonsin tidigare. Antalet asylsökande ökade kraftigt också i andra europeiska länder.
Enligt Elina Pirjatanniemi, professor i statsrätt och folkrätt vid Åbo Akademi och en av dem som gjort utredningen, ledde ökningen av antalet asylsökande till ett fenomen som hon kallarrace to the bottom(ungefär:kapplöpning till bottnen).
— Många EU-länder var med i den inriktningen, så Finland var inte det enda landet som agerade som man gjorde. Man strävade på sätt och vis efter att nå den lägsta möjliga servicenivån för asylsökande och på så sätt göra det egna landet mindre lockande än andra länder, säger Pirjatanniemi.
Forskarna som gjort utredningen menar att asylpolitiken i Finland tog sikte på den miniminivå som konventioner om internationellt skydd tillåter och att asylsökandenas ställning försämrades under åren 2015–2019.
Ökning i antalet papperslösa?
Regeringen Sipilä slopade bland annat kategorin humanitärt skydd som en grund för uppehållstillstånd för personer som inte uppfyller kriterierna för asyl. Regeringen motiverade ändringen med att man ville föra Finlands lagstiftning närmare lagstiftningen i EU och andra medlemsländer.
Henri Forss/SPTEnligt forskarna ökade beslutet att avskaffa möjligheten till humanitärt skydd antalet utlänningar som saknar uppehållstillstånd i Finland men som inte heller kan återvända till det land de åkt i väg från.
Uppskattningarna om antalet papperslösa som fått avslag på sin asylansökan men ändå stannat i Finland varierar. Polisen uppskattar att det fanns 220–900 papperslösa i Finland år 2019, och Finlands Kommunförbund uppskattade i fjol antalet till 700–1 100. Det finns också uppskattningar om betydligt större siffror.
Tio förslag på åtgärder
Forskarna som gjort utredningen om effekterna av ändringarna i utlänningslagen åren 2015–2019 föreslår att följande åtgärder vidtas:
1. Kartlägga möjligheten för personer som saknar uppehållstillstånd att få uppehållstillstånd på andra grunder än internationellt skydd.
2. Justera förutsättningarna för beviljande av främlingspass.
3. Trygga stabiliteten och kontinuiteten i barnets livssituation när beslut fattas om barnets fortsatta uppehållstillstånd.
4. Trygga lika rätt till familjeåterförening för alla som beviljats internationellt skydd.
5. Trygga barnets bästa vid familjeåterförening.
6. Ta större hänsyn till de sökandes sårbarhet.
7. Utveckla bedömningen av konsekvenserna för de grundläggande och mänskliga rättigheterna och för barnen.
8. Trygga de centrala aktörernas, i synnerhet Migrationsverkets, rättshjälpsbyråernas och förvaltningsdomstolarnas, finansiering.
9. Öka den grundläggande och kompletterande utbildningen på området.
10. Bedöma behovet av en totalreform av utlänningslagen.
Källa: Inrikesministeriet
Forskarna föreslår att regeringen snabbt kartlägger om det finns förutsättningar för att bevilja papperslösa uppehållstillstånd på någon annan grund än internationellt skydd.
— Vi förstår att det finns svårigheter kopplade till stabiliseringen av denna grupps ställning, men ur ett människorättsperspektiv skulle det vara viktigt, säger Elina Pirjatanniemi.
I regeringen Marins regeringsprogram står det bland annat att man ”utvecklar lagstiftningen och tillämpningspraxis för att sysselsatta personer som har fått avslag på sin asylansökan smidigare ska kunna få uppehållstillstånd på grundval av arbete”.
Planen har fått kritik från oppositionshåll, framför allt från Sannfinländarna och Samlingspartiet som anser att den underminerar asylsystemets trovärdighet.
”Det mänskliga lidandet växer och kostnaderna för samhället ökar”
Efter den stora ökningen i antalet asylsökande år 2015 meddelade regeringen Sipilä att man strävar efter att effektivera och försnabba behandlingen av ärenden som gäller internationellt skydd. Man begränsade bland annat asylsökandes rätt till rättslig hjälp och förkortade besvärstiden för negativa asylbeslut.
— Bakgrunden till det var en rädsla för att antalet asylsökande skulle fortsätta öka. Förkortningarna i behandlingstiderna ledde dock inte till att processen blev effektivare utan till att de som handlade ärendena var under större press och beslut ändrades i efterhand, säger Pirjatanniemi.
På presskonferensen var inrikesminister Ohisalo inne på samma linje.
— Om man tänker sig att man vinner något på att pruta på kvaliteten, går det i själva verket precis tvärtom. Processerna förlängs, det mänskliga lidandet växer och kostnaderna för samhället ökar, säger Ohisalo.
Efter år 2015 minskade antalet asylsökande i Finland snabbt. Under det coronapräglade fjolåret lämnades cirka 3 200 asylansökningar in, enligt statistik från Migrationsverket. Av dessa var knappt 1 300 den första asylansökan personen lämnade in.
Mikael Piippo/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.