Entimmeståget kostar miljarder för skattebetalarna – så här länge tar det att kompensera byggandets utsläpp
Kommunikationsministeriet och finansministeriet har under 2021–2022 tillsammans utrett investeringsförutsättningarna för banprojekten Helsingfors–Åbo, Helsingfors–Tammerfors och Helsingfors–Borgå–Kouvola.
Syftet har i synnerhet varit att utreda hur stor betalningsandel som skulle falla på staten och kommunerna om projekten genomfördes och vilka andra alternativa finansieringskällor som skulle kunna utnyttjas.
Tanken har också varit att få en uppfattning om omfattningen på investeringsförmågan som stöd för beslutsfattandet när man ska dra upp långsiktiga riktlinjer för byggandet av förbindelsesträckorna och vidare diskutera investeringarna med städer och kommuner.
3,4 miljarder i dagsläget
I Egentliga Finland och Västnyland har man sett med både spänning och skräck på det så kallade Entimmeståget. Projektbolaget Entimmeståget till Åbo har som uppgift att planera banavsnittet Esbo–Salo och dubbelspåret Salo–Åbo. Järnvägsplanerna uppskattas vara klara i slutet av detta år. Till helheten hör också Esbo stadsbana och utvecklandet av bangården i Åbo.
Dessa projekt förverkligas av Trafikledsverket och städerna.
Planeringskostnaderna för Entimmeståget är cirka 115 miljoner euro. Den preliminära kostnadsuppskattningen för projektet är 3,4 miljarder euro.
”Inte nära lönsamhet”
Eftersom stora banprojekt tar årtionden i anspråk är det omöjligt att uppskatta deras kostnader för den offentliga sektorn exakt.
Klart är ändå att de stora banprojekten skulle orsaka den offentliga sektorn stora betalnings- och borgensskyldigheter. De intäkter projekten genererar skulle utgöra en begränsad andel av investeringskostnaderna.
Entimmeståget uppskattas kunna hämta 16 miljoner euro på per år för projektbolaget med en tilläggskostnad på 12,5 cent per kilometer.
— Fast intäkterna är betydande kommer man inte nära lönsamhet i projekten. Projektbolagen skulle göra ett underskott varje år som staten måste täcka, säger finansministeriets kanslichef Juha Majanen.
Till exempel för entimmeståget skulle det årliga underskottet vara drygt 50 miljoner euro per år i 60 år.
Minst 2,6 miljarder i offentliga medel
Den preliminära uppskattningen av den offentliga sektorns betalningsandel av Entimmeståget är dock cirka 4,8 miljarder euro när man uppskattar investeringskostnaderna till 3,87 och de totala kostnaderna till 7,23 miljarder euro. Detta är nominella värden, man har alltså tagit hänsyn till inflation och en användningstid på 50 år.
Motsvarande offentliga andel för Finlandsbanan är samma, cirka 4,8 miljarder och för Östbanan cirka 3,5 miljarder euro.
Ser man på nuvärdet (investeringsskedet på 10 år och användningstid på 50 år) skulle den offentliga sektorns andel för Entimmeståget vara 2,6 miljarder euro. Men summan är svår att uppskatta på grund av yttre faktorer. I detta fall är investeringskostnaden 3,4 miljarder euro och helhetskostnaden 3,7 miljarder euro. I jämförelsen mellan projekten är det bara Östbanan som har en sämre lönsamhet.
Investerare kräver garantier
Enligt utredningen finns det intresse bland utomstående privata investerare att delta i finansieringen av banprojekten. Men privata investerare skulle sannolikt kräva statlig borgen i någon form vilket innebär att riskerna med investeringarna i sista hand faller på den offentliga sektorn.
I utredningen har man sett på banprojektens inverkan på klimatet. Enligt bedömningen spelar utsläppen från byggskedet en stor roll. Med dagens byggnadsmaterial och metoder är den kalkylerade återbetalningstiden väldigt lång, mellan 140 och 330 år, sett till de utsläppsminskningar som den nya tågtrafiken skulle medföra. Inverkan på klimatet ser med andra ord ut att vara klart negativ. Om man däremot lyckas komma med nya teknologiska innovationer som möjliggör ett miljövänligare infrabyggande i framtiden är det möjligt att uppskattningen blir betydligt utsläppssnålare.
Mycket att beakta
I utredningen konstateras dock att man också bör notera att de stora banprojekten har många andra följder, som konsekvenser för miljön, samhällsekonomin och ekonomin i ett större perspektiv. I samband med investeringsbeslut borde man förutom investerings- och driftskostnader också väga in dessa aspekter. Utredarna menar med andra ord att betydande projekt också kan medföra betydande fördelar men att man inte haft möjlighet att mäta dessa i reda pengar.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.