Utredning: Entimmeståget ger samhället 750 miljoner i skatte- och löneinkomster
Nästan 15 000 årsverken, 700 miljoner euro i löneinkomster och 263,2 miljoner i skatteinkomster till kommunerna och staten.
Så mycket genererar planeringen och byggandet av den nya tågförbindelsen mellan Åbo och Helsingfors, framgår det av en utredning som konsultbolaget Gaia Consulting har gjort.
— Av totalinvesteringen går redan under byggandet cirka 750 miljoner euro i skatte- och löneinkomster tillbaka till samhället. Investeringen skulle fördela sig på flera år och avsikten är att byggandet sker i delar, berättar Pekka Ottavainen, vd för bolaget Entimmeståget till Åbo i ett pressmeddelande.
Uppgifterna i utredningen grundar sig på projektets allmänna plan där kostnaderna för järnvägsplanering och byggande sammanlagt uppskattades till tre miljarder euro.
Uppskattningen har rättats genom att uppdatera inflations- och reserveringskoefficienter samt vissa utgiftsposter, så utredningen har alltså gjorts för en investering på 3,8 miljarder euro.
— Bolagets eget kostnadsförslag till genomförandet av hela projektet är under arbete, den preliminära variationsbredden är 3,4–4,0 miljarder euro. Vi undersöker för närvarande hur vi kan optimera kostnadsnivån, berättar Ari-Pekka Niemelä, ekonomidirektör för Entimmeståget till Åbo.
75 miljoner i skatter till kommunerna
Av totalinvesteringen gäller två procent järnvägsplanering och 98 procent byggnadsplanering och byggnadsarbete.
Under byggnadsskedet utgörs kostnaderna av material- och tjänsteköp. De flesta av anskaffningarna, cirka 2,3 miljarder euro, gäller byggande av broar och tunnlar samt vägar och järnvägar.
Järnvägsplanering och byggnadsarbete sysselsätter sammanlagt nästan motsvarande 15 000 årsverken. I löneinkomster blir det cirka 700 miljoner euro: 209,1 miljoner euro betalas i förvärvsinkomstskatt och 54,1 miljoner euro i samfundsskatt.
Av skatteinkomsterna går cirka 75 miljoner euro (28 %) till kommunerna och cirka 189 miljoner euro (72 %) till staten.
— Resultaten av utredningen visar att projektet inverkar avsevärt på ekonomisk aktivitet redan innan det blir färdigt. När trafiken börjar når de regionala ekonomiska verkningarna näringslivet och arbetsmarknaden i områdena kring järnvägen. Bolaget kommer att berätta om dessa resultat under de närmaste veckorna, säger Ottavainen.
Varför får vissa benämningar makten över ett förnuftigt och rationellt tänk: pakkoruotsi, entimmeståget, kombiskolan?
Månne dessa uträkningar utgår från att arbetarna är bosatta i Finland? Det är de ju knappast.