Utredning: Det finska coronastödpaketet litet i internationell jämförelse – näringsminister Lintilä vill avveckla stöden
”Nu gäller det att se till att stöden inte blir bestående. Jag hoppas att vi kan avveckla coronastöden till företagen redan nästa år.”
Mika Lintilä, näringsminister (C)
De statliga företagsstöd som beviljades under coronakrisen i fjol är betydligt lägre än i många grannländer. Det visar en ny utredning som Arbets- och näringsministeriet har låtit göra. Bakom utredningen står bland annat forskare från Aalto-universitetet.
Den finska staten betalade sammanlagt 1,9 miljarder euro i coronastöd till företagen i fjol. I en internationell jämförelse är de finska utbetalningarna av coronastöd förhållandevis små. Rapporten jämför den finska stödpolitiken med Norge, Danmark, Sverige, Tyskland, USA och Storbritannien.
Till exempel Sverige reserverade 3,8 miljarder euro för kostnadsstöd till coronadrabbade företag i fjol. Kriterierna för coronastöden till företagen var också gynnsammare i de övriga nordiska länderna.
— I Danmark ställde staten villkoret att företag som får coronastöd förbinder sig att inte avskeda sina anställda. I Finland luckrade vi upp bestämmelserna för permitteringar. Det här syns inte då vi jämför stödpaketens omfattning. Det går inte att jämföra äpplen med apelsiner, säger professor Otto Toivanen vid Aalto-universitetet.
Plock ur rapporten
De företag som hade 5-49 anställda hade den största nyttan av coronastöden.
De företag som fick mindre än 200 000 euro som coronastöd lyckades oftast öka omsättningen, höja de utbetalda lönesummorna och undvika permitteringar.
Nyländska småföretag fick mest coronastöd.
Företagsstöden från närings-, trafik- och miljöcentralerna hade den största effekten.
Det fanns ett stort behov av direkta företagsstöd i början av krisen, men på grund av bristande lagstiftning i mars i fjol kunde sådana stöd utbetalas först senare.
Stöden hade ingen inverkan på företagens exportverksamhet.
De direkta stöden uteblev i krisens början
Näringsminister Mika Lintilä (C) ser ingen anledning att skämmas över den finska stödpolitiken.
— Vi tog lån för cirka 20 miljarder euro i fjol. Vi måste se till att vi klarar av den här skuldbördan. Det stod klart i ett tidigt skede att vi inte kunde hjälpa alla företag som drabbades av coronakrisen, säger Lintilä.
Utredningen lyfter även fram andra brister. Enligt forskarna hade företagen behövt direkta kostnadsstöd i ett tidigare skede av krisen när epidemin fick fotfäste i Finland.
— Det fanns inga möjligheter att bevilja direkta coronastöd i mars i fjol. De enda möjligheterna var att bevilja stöd via Business Finland eller närings-, trafik- och miljöcentralerna. Nu har lagstiftningen rättats till och vi har en bättre beredskap inför nästa kris, säger Lintilä.
Erik Sandström/SPTUtredningen visar också att det förekom stora skillnader i fördelningen av företagsstöden mellan olika branscher. Hotell- och restaurangbranschen, experttjänsterna, industrin och handeln har fått mest coronastöd, uppger Arbets- och näringsministeriet.
— Utbetalningen av företagsstöd till de branscher som drabbades värst av coronakrisen i fjol fungerade inte helt optimalt, säger arbetslivsprofessor Seija Ilmakunnas vid Jyväskylä universitet.
Framgångsrika företag fick stöd
I synnerhet nyländska småföretag har gynnats i fördelningen av företagsstöden. Trots att stöden var avsedda för företag som drabbades hårdast av coronakrisen är det många företag med oförändrad omsättning inom till exempel bygg- och forskningsbranschen som också har fått stöd, skriver ministeriet.
— De företag som klarade sig sämre i fjol har inte heller ansökt om företagsstöd i lika stor utsträckning, säger Ilmakunnas.
Utredningen har jämfört sådana företag som fick coronastöd med företag som blev utan stöd. Enligt forskarna har coronastöden till företagen ökat omsättningen och lönesumman och sannolikt minskat permitteringarna av bolagens anställda efter det att stöden har utbetalats.
Ungefär hälften av de företag som fått utvecklingsstöd från Business Finland och närings-, trafik- och miljöcentralerna har utvecklat nya digitala lösningar.
Lintilä vill avveckla stöden
De företag som fick ett coronastöd som var mindre än 200 000 euro har haft den största nyttan av stöden, slår rapporten fast.
— Vi såg det som vår uppgift att bära de coronadrabbade företagen över ravinen. Krisen avslöjade att det fanns vissa företag som hamnade i skuggan i utbetalningen av stöden, säger Lintilä.
Enligt Lintilä har den finska ekonomin redan återhämtat sig relativt väl. BNP har minskat endast 2,8 procent och den ekonomiska tillväxten har redan kommit i gång.
— Nu gäller det att se till att stöden inte blir bestående. Jag hoppas att vi kan avveckla coronastöden till företagen redan nästa år. I framtiden ska fokus ligga på forskning, innovationer och produktutveckling när företagsstöden beviljas, säger Lintilä.
Mikael Sjövall/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.