Arbets- och näringsminister Mika Lintilä (C) krävde på tisdagen att härvan kring Business Finlands coronastöd till företagen ska utredas grundligt. Beslutet fattades efter att många politiker hade ifrågasatt kriterierna för de stöd som har beviljats.
— Vi ska utvärdera Business Finlands beslutsprocesser och granska de kriterier som har tillämpats när företagsstöden har beviljats, säger direktör Antti Joensuu på Arbets- och näringsministeriet.
Enligt Joensuu ska ministeriet bland annat utreda om processerna har följt lagens bokstav.

Kommer utredningen att ta ställning till en eventuell återbetalning av felaktigt utbetalda stöd?

— Det hör än så länge inte till vårt uppdrag. Vi är inte domare. Det är Business Finlands sak att avgöra hur de går vidare när vår utredning blir klar.

Någon detaljerad granskning av alla företagsstöd som hittills har beviljats utlovar han inte.
–Vi tar några stickprov och utvärderar en begränsad mängd stöd som har beviljats hittills. Om det uppdagas fel, missbruk eller oegentligheter så är det Business Finlands sak att ta tag i dem, säger han.
Joensuu tror att utredningen blir klar inom några veckor och tippar på en publicering av ministeriets rapport i början av maj.

Statens revisionsverk väntar en månad

Arbets- och näringsminister Mika Lintilä kräver att även Statens revisionsverk ska kopplas in i frågan, men just nu ligger revisionsverket lågt.
— Vi utvärderar inte enskilda fall utan vi analyserar helheten och tar ställning till hur processerna har fungerat på Business Finland, säger generaldirektör Tytti Yli-Viikari på Statens revisionsverk.

Enligt Yli-Viikari kommer Statens revisionsverk inte att göra sin utredning samtidigt som Arbets- och näringsministeriet utvärderar frågan.
— Vi tar ställning till det hela i slutet av maj då vi uppdaterar vår granskningsplan. Vi berättar då hur vi ska gå till väga med vår egen granskning av företagsstöden som helhet, säger hon.

Vem ska då ta ställning till eventuella oegentligheter i enskilda fall?

— Det är Business Finlands sak att se över sina processer med hjälp av intern kontroll och revision. Om något företag har ansökt om stöd på fel grunder kan företaget bli skyldigt att återbetala stödet efter slutförd utredning.

Enligt Yli-Viikari har dilemmat uppstått när politikerna prioriterade snabba beslut om coronastöd till krisande företag samtidigt som Business Finlands beviljningskriterier gynnade sådana företag som satsar på utveckling av den egna verksamheten.
— Det är ju inte företagens fel att de har fått understöd, men det kan finnas skäl för politikerna att se över de bedömningskriterier som ska tillämpas när stöden beviljas, säger hon.

Ingen räddare i nöden

Ekonomie doktor Christer K. Lindholm tror att den tvivelaktiga hanteringen av företagsstöden handlar om tajta tidtabeller och att regeringen förlitade sig på existerande strukturer för hanteringen av ansökningar och utbetalningen av coronastöden.

— Business Finlands uppdrag är ju inte att vara en räddare i nöden i samband med ekonomiska kriser. Deras huvudsakliga uppgift enligt lagen är att stödja företag som satsar på innovation och projektutveckling, säger Lindholm.
Av denna anledning har många företag med ett gynnsamt kassaflöde fått coronastöd av Business Finland, trots att företagen inte lider någon nöd.
— De företag som kämpar för sin överlevnad har inte tid och resurser att fundera på utvecklingsstrategier och innovation. Deras energi går åt till att hålla företaget flytande, säger Lindholm.

Finska krispaketet unikt

Att allt inte har gått rätt till i hanteringen av ansökningarna är uppenbart, anser Lindholm.
— Det är ganska märkliga beslut som Business Finland har fattat. Konstigt nog är det många företag med digitala lösningar som har fått stöd, trots att just det affärssegmentet inte har påverkats negativt av coronakrisen tills vidare.
Enligt Lindholm borde företagsstöden framför allt ha slussats till restaurang- och turismbranschen som har påverkats väldigt hårt av pandemin.
— Det genomsnittliga stödet till företag i restaurangbranschen ligger på under 10 000 euro samtidigt som konsultbolag med en eller två anställda har fått stöd på cirka 50 000 euro, säger han.
Enligt Lindholm är det finska krispaketet unikt också i en internationell kontext. Han kan inte komma på att något annat europeiskt land skulle ha behäftat sina coronastöd med krav på innovationer.
— Egentligen har närings-, trafik- och miljöcentralerna en bättre förutsättning att hantera utbetalningen av stöden. De har ofta en god uppfattning om vilka företag som förtjänar stöd och vilka som är värda att rädda, säger Lindholm.