SPT 11.03.2021 10:01

Vi finlandssvenskar är utspridda och ibland blir det tokigt när man i nationella projekt försöker se Svenskfinland som en enhet. Det fungerar inte när man går in på detaljnivå, de regionala behoven är olika.

Gun Oker-Blom, utredare för Undervisnings- och kulturministeriet

Svenskfinland behöver fler behöriga småbarnspedagoger, speciallärare och elev- och studiehandledare. Behovet är stort framför allt i Nyland och i synnerhet i huvudstadsregionen, säger Gun Oker-Blom som gjort en utredning för Undervisnings- och kulturministeriet om den svenskspråkiga utbildningen i Finland.

Oker-Blom var direktör vid Utbildningsstyrelsen innan hon gick i pension hösten 2019. Strax därefter fick hon i uppdrag av ministeriet att kartlägga den svenskspråkiga småbarnspedagogikens och utbildningens särdrag, utmaningar och utvecklingsbehov.

Regeringen Marin har i sitt regeringsprogram slagit fast att en sådan utredning ska göras.

Lägre behörighetsgrad i svenskspråkiga skolor

Oker-Blom säger att bristen på behörig svenskspråkig personal inom utbildningssektorn är något som sticker ut i hennes utredning. Enligt henne är det viktigt att det finns svenskspråkiga experter på fostran och utbildning för att det ska gå att trygga en svenskspråkig utbildningsväg från småbarnsåldern till vuxenlivet.

— De olika utbildningsstadierna och -nivåerna är beroende av varandra, och antalet svenskspråkiga experter på utbildning påverkar hela Svenskfinlands kunnande.

En tidigare rapport från Utbildningsstyrelsen visar att andelen behöriga rektorer och lärare var mindre inom den svenskspråkiga utbildningen än inom den finskspråkiga utbildningen år 2019, både i den grundläggande utbildningen och i gymnasieutbildningen. Både i grundskolorna och i gymnasierna var den totala behörighetsgraden dock över 90 procent också på den svenskspråkiga sidan.

Svarsprocenten bland de svenskspråkiga lärarna stannade under 50 procent i Utbildningsstyrelsens rapport, vilket innebär att statistiken är långt ifrån heltäckande.

Stora regionala skillnader

Gun Oker-Blom betonar att Svenskfinland inte är en enhetlig region och att en och samma sanning inte gäller för alla svenskspråkiga.

— Vi finlandssvenskar är utspridda och ibland blir det tokigt när man i nationella projekt försöker se Svenskfinland som en enhet. Det fungerar inte när man går in på detaljnivå, de regionala behoven är olika.

Det syns inte minst i Oker-Bloms kartläggning av andelen behöriga lärare inom småbarnspedagogik vid kommunala daghem i olika delar av Svenskfinland. Enligt Oker-Bloms utredning var 66 procent av de lärare inom småbarnspedagogik som var i kommunal tjänst i huvudstadsregionen behöriga i fjol. I Egentliga Finland var andelen 94 procent och i Österbotten 95 procent. Uppgifterna är insamlade av Sydkustens landskapsförbund.

Oker-Blom tror att en orsak till att huvudstadsregionen släpar efter i behörighetsgraden är att det fram till år 2011 endast var Åbo Akademi som utbildade barnträdgårdslärare på svenska i Finland. Den utbildningen ordnades i Österbotten.

— Det är också möjligt att det helt enkelt finns fler människor som är intresserade av branschen i vissa regioner än i andra.

Småbarnspedagogiken lockar inte

Numera utbildas lärare inom småbarnspedagogik på svenska både vid Åbo Akademi i Vasa och vid Helsingfors universitet. Akademins svenskspråkiga utbildning omfattar kandidat- och magisternivån medan den svenskspråkiga utbildningen vid Helsingfors universitet är på kandidatnivå.

Utbildningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen visar att antalet förstahandssökande till utbildningslinjerna har minskat vid både Åbo Akademi och Helsingfors universitet under de senaste åren.

I fjol var båda universiteten i en situation där antalet sökande som hade studier till lärare inom småbarnspedagogik som förstaval var mindre än antalet studieplatser som erbjöds.

— Det låga söktrycket har dessvärre redan en längre tid varit ett problem för småbarnspedagogiken på svenska. Universiteten försöker jobba hårt för att göra utbildningen bättre och mer attraktiv, men detta är också något som samhället i övrigt måste ta en funderare kring, säger Fritjof Sahlström, dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.

Han tror att en orsak till att intresset för studier i småbarnspedagogik är litet är lönenivån i branschen. De kollektivavtalsenliga minimilönerna för småbarnspedagoger i kommunal tjänst varierar mellan cirka 2 400 euro och cirka 2 700 euro per månad beroende på arbetsuppgift.

— När 18- och 19-åringarna funderar på vad de ska börja studera kan lönenivån vara en faktor som de tar i beaktande, säger Sahlström.

Oker-Blom: Utbildning till speciallärare behövs i Helsingfors

När det gäller speciallärare är andelen behöriga lärare minst, 74 procent, i Egentliga Finland, enligt Gun Oker-Bloms utredning. I Österbotten är däremot 93 procent av speciallärarna behöriga.

I nuläget är det endast Åbo Akademi i Vasa som utbildar speciallärare på svenska. Akademin reagerade på underskottet av behöriga speciallärare genom att tillfälligt öka antalet studieplatser vid utbildningen i fjol. 36 studerande fick en studieplats vid Akademins utbildningslinje för specialpedagogik år 2020 medan antalet studieplatser tidigare år varit kring 25. Ändringen var möjlig tack vare statlig tilläggsfinansiering.

Gun Oker-Blom anser att Åbo Akademis utbildning i specialpedagogik inte räcker till för att mätta behovet av svenskspråkiga speciallärare.

— Jag skulle helst se att det fanns en motsvarande utbildning även i Helsingfors, kanske i form av ett samarbete mellan Akademin och Helsingfors universitet.

Helsingfors universitet trånar efter ny professur

Helsingfors universitet utbildar redan speciallärare på finska. Johanna Mäkelä, dekanus för universitetets pedagogiska fakultet, säger att fakulteten jobbar aktivt för att kunna inrätta en professur i specialpedagogik på svenska. Hon passar på att framföra en from önskan om extern finansiering.

— Det är ett mål vi har och något vi verkligen hoppas kunna förverkliga inom några år. En del professurer och utbildningar kommer genom donationer och det skulle vara fint om vi fick en donation för en professur i specialpedagogik.

Mäkelä preciserar att det åtminstone inledningsvis inte skulle handla om en svenskspråkig utbildningslinje till specialläraryrket utan om att erbjuda svenskspråkiga kurser i specialpedagogik.

— Med en svenskspråkig professur i specialpedagogik skulle vi ha en helhet som vore bra för att utbilda lärare för flera olika fält. Kunnande i specialpedagogik behövs på alla utbildningsnivåer.

Mäkelä bedömer att Helsingfors universitet i bästa fall kunde börja erbjuda kurser i specialpedagogik på svenska hösten 2023, om planen på en professur framskrider.

Åbo Akademi enda som utbildar studiehandledare på svenska

Förutom speciallärare behövs behöriga elev- och studiehandledare i många svenskspråkiga skolor. Enligt Gun Oker-Bloms utredning är behovet störst i Nyland där ungefär 70 procent av de svenskspråkiga elev- och studiehandledarna är behöriga.

I Österbotten är behörighetsgraden bland handledarna 89 procent. I Egentliga Finland är alla elev- och studiehandledare behöriga, enligt utredningen.

— Statistiken baserar sig på en direkt fråga till bildningsdirektörerna i kommunerna och vi hade en hög svarsprocent, så uppgifterna är tillförlitliga. Men det saknas svar från en större kommun i Egentliga Finland, vilket har påverkat resultatet, säger Oker-Blom.

— Det är i och för sig också möjligt att det finns få handledartjänster i Egentliga Finland. Antalet tjänster går inte att utläsa ur den här statistiken.

Åbo Akademi är det enda universitetet i Finland som erbjuder svenskspråkig undervisning som ger behörighet som elev- och studiehandledare. Behörigheten fås genom att avlägga en studiehelhet som till sin omfattning motsvarar ett långt biämne vid Akademins enhet i Vasa.

Akademin ska starta ny utbildning till studiehandledare

Fritjof Sahlström säger att Åbo Akademi erbjudit sina studenter en studiehelhet som ger handledarbehörighet som en del av de pedagogiska magisterstudierna sedan 2019. Han säger att Akademin är väl medveten om att det råder brist på svenskspråkiga elev- och studiehandledare, och att nya satsningar är på gång.

— Vi kommer med stor sannolikhet att få finansiering för en utbildning som riktar sig till lärare i yrkeslivet som vill få behörighet som elev- och studiehandledare. Det finns för tillfället ett stort intresse för handledarbehörigheten bland yrkesverksamma lärare.

I praktiken skulle den nya utbildningsformen enligt Sahlström handla om att Åbo Akademi erbjuder lärare som redan är i arbetslivet en möjlighet att avlägga den befintliga studiehelheten genom halvtidsstudier som räcker två år.

— Utbildningen kommer att vara i huvudsak på distans så att man kan delta trots att man är i arbetslivet och oberoende av var man befinner sig. De få tillfällen med kontaktundervisning som finns kommer vi att försöka ordna så att alla kan delta, säger Sahlström.

Helsingfors universitet utbildar i nuläget inga elev- och studiehandledare, varken på svenska eller på finska. Enligt dekanus Johanna Mäkelä finns inga planer på att starta en sådan utbildning.

”Nu är den svenskspråkiga klasslärarutbildningen i balans”

När det gäller andelen behöriga klasslärare har Nyland redan länge legat efter andra regioner i Svenskfinland. Enligt Gun Oker-Bloms utredning är 78 procent av de svenskspråkiga klasslärarna i Nyland behöriga medan Österbotten och Egentliga Finland har en behörighetsgrad på 95 procent.

— I Österbotten kan det komma 40 ansökningar till en klasslärartjänst medan skolorna i huvudstadsregionen säger att det är bra om de får ett par behöriga sökande till en tjänst, säger Oker-Blom.

Klasslärarsituationen håller dock på att bli bättre i Nyland, bedömer Oker-Blom. Fram till 2016 fanns den enda svenskspråkiga klasslärarutbildningen i Finland vid Åbo Akademi i Vasa men sedan började också Helsingfors universitet utbilda klasslärare på svenska.

— Det är ännu väldigt få klasslärare som hunnit avsluta sina studier vid Helsingfors universitet men vi ser ett ökat intresse för klasslärarstudier. Intresset i Österbotten finns kvar och det verkar också finnas sökande i Helsingfors. Nu är den svenskspråkiga klasslärarutbildningen i balans, säger Oker-Blom.

Färre söker till Åbo Akademi – men fler sökande totalt

Utbildningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen visar mycket riktigt att det sammanlagda antalet sökande till de svenskspråkiga klasslärarutbildningarna har ökat under de senaste åren. Det gäller både antalet förstahandssökande och det totala antalet ansökningar.

I fjol sökte totalt 189 förstahandssökande till de svenskspråkiga klasslärarutbildningarna, vilket är 72 fler än år 2015 då Åbo Akademi ännu hade den enda klasslärarutbildningen på svenska i Finland.

Vid Akademin har antalet förstahandssökande inte nått samma nivå som år 2015 efter att Helsingfors universitet började utbilda klasslärare på svenska, men det är inget Fritjof Sahlström sörjer över.

— Vi har fortfarande tillräckligt många fler sökande än studieplatser, vilket är viktigt. Så länge situationen är den behöver vi inte göra kompromisser i antagningen, säger han.

De senaste två åren har Åbo Akademi tagit in ett åttiotal nya studerande per år till sina klasslärarutbildningar.

Sahlström: Farhågorna kom på skam

Sahlström arbetade tidigare vid Helsingfors universitet och var med om att planera den svenskspråkiga klasslärarutbildningen i Helsingfors.

— Då var det mycket diskussion och spekulationer om att det inte kommer att finnas tillräckligt många sökande till båda klasslärarutbildningarna. Så har det inte blivit. Sett till den skepticism som fanns då har det här haft en förvånansvärt positiv effekt på intresset för klasslärarstudier överlag.

Vid Helsingfors universitet säger Johanna Mäkelä att den svenskspråkiga klasslärarutbildningen kommit i gång bra.

— Den svenskspråkiga klasslärarutbildningen har väckt intresse men vi jobbar ändå verkligen hårt med att marknadsföra den för potentiella studerande. Det är viktigt att vi har ett tillräckligt stort söktryck. Det har vi haft hittills men vi måste fortsättningsvis satsa på att locka nya studerande.

Helsingfors universitet har tagit in ett fyrtiotal nya studerande per år till sin svenskspråkiga klasslärarutbildning.

Mikael Piippo/SPT

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln