Utnyttjad och lurad på 8 000 euro – tiden rinner ut för asylsökande i Åbo


Långa dagar. Saalim arbetade femton dagar i streck, ofta övertid. Arbetsgivaren är skyldig honom nästan 8 000 euro i obetalda löner. (Byggarbetsplatsen i bakgrunden har inget med det här fallet att göra.) Fotoillustration: Paul Söderholm
Den 10 augusti 2017 tar en irakier tåget från Åbo till Joensuu via Böle. Vi kallar honom Saalim.
Tidigare samma dag har han blivit uppringd av en vän som sagt att det finns jobb på ett höghusbygge i Joensuu.
Saalim är 27 år och har kommit till Finland och Åbo i september 2015. Hösten 2016 har han fått sitt första negativa asylbeslut. Han har överklagat beslutet.
Saalim hoppas att jobbet i Joensuu ska ge honom en chans att få stanna i Finland.
Arbetet ska utföras för en underleverantör som i den här artikeln kallas för Tero.
Tero plockar upp Saalim från tågstationen i Joensuu och lovar att ersätta honom för tågbiljetten. Det är den första lögnen.
Saalim är inte den enda utlänningen på byggarbetsplatsen.
Där finns asylsökande från flyktingmottagningen i Joensuu och arbetare från Ryssland, Estland och Egypten.
Saalims och de övrigas uppgift blir att jobba med höghusets interiör – måla, spackla, kakla och så vidare.
Tero informerar dem om att det är bråttom. Höghuset måste bli klart på en månad. Budskapet är: jobba övertid, jobba helger.
– Alla trodde att han ville hjälpa oss. Vi var glada över att kunna jobba tolv timmar per dag, säger Saalim.
Han skriver ett arbetsavtal med en timlön på 10 euro. Lönen ska betalas varannan fredag.
Saalim hör att några av arbetarna i Joensuu har jobbat för Tero på byggprojekt i huvudstadsregionen och att de ännu inte fått betalt för det arbetet.
Det verkar också vara stor omsättning på Teros anställda. Många har fått sparken eller slutat. Samtliga har varit utländska arbetare eller asylsökande.
Tero förklarar att det beror på att de varit dåliga arbetare.
Arbetarna bor i lägenheter som underleverantören hyrt. Någon hyra ska de inte betala, försäkrar Tero.
De bor fem i en lägenhet, tre i en annan och så vidare. De sover i små sängar köpta på en loppmarknad i staden. Någon sover på en soffa. Saalim har med egna sängkläder från Åbo.
Tero får snabbt förtroende för honom. Det betyder mycket för Saalim.
– Jag ville visa att jag duger.
Han blir en allt-i-allo för underleverantören. Förutom själva arbetet så gör han tidtabeller och förklarar arbetsuppgifter för de anställda.
Saalim nämner möjligheten att söka uppehållstillstånd för arbete. Tero verkar positivt inställd.
Efter en vecka börjar problemen. En av arbetarna, en egyptier, vill ha sin lön men får ingen. Bråk utbryter. Egyptiern lämnar arbetsplatsen.
Flera anställda börjar ifrågasätta Teros avsikter. Han svarar genom att utnyttja de asylsökandes osäkra situation och okunskap om det finländska samhället.
– Han hotade med att gå till polisen och sa att ingen kommer att tro på asylsökande. Han hotade också med att gå till Migrationsverket och påverka våra möjligheter att beviljas asyl.
Situationen lugnar sig och Tero säger att alla ska få sin lön. De som arbetat för Tero en längre tid får innestående lön, eller delar av den.
Andra får beskedet att lönen betalas först när arbetet är klart.
Det här får alla att jobba ännu hårdare. Arbetsdagarna är vanligtvis tio timmar långa, ibland femton timmar. De arbetar veckoslut. Saalim arbetar femton dagar i sträck.
– Vi jobbade så mycket att vi inte orkade annat än att gå och lägga oss.
Saalim litar på Tero eftersom det inte finns något alternativ.
Han behöver det som Tero lovar: arbete, lön, respekt och, framför allt, ett uppehållstillstånd. Han blir Teros högra hand och övertygar de andra om att allt kommer att ordna sig.
För att hålla dem nöjda betalar Saalim ur egen ficka när de behöver bussbiljetter, mat eller cigaretter.
I slutet av augusti frågar Tero av Saalim om han vill komma till Esbo för att arbeta med ett byggprojekt där. Tero lovar ordna med gratis boende.
Saalim skriver under ett nytt arbetsavtal med en högre timlön – 13,78 euro. Det här ska möjliggöra en ansökan om uppehållstillstånd för arbete.
Arbetsbeskrivningen lyder ”Byggnadsmålare och andra av arbetsgivaren utsedda arbetsuppgifter”.
Lönen ska betalas varannan fredag.
Saalim känner sig hoppfull trots att det förra avtalet inte resulterat i någon lön och trots att Tero pratar nedsättande om anställda. Några av dem slutar, övertygade om att de aldrig kommer att få betalt.
– Förstås tänkte jag att om han lurar andra så lurar han kanske mig. Men jag valde att tro honom.

”All day, koko päivä.” Saalim översatte de vanligaste orden på byggarbetsplatsen, så att arbetet skulle löpa smidigt. Att arbetsgivaren visade förtroende för honom betydde mycket – till en början. Foto: Dan Lolax
I Esbo ser Saalim Tero behandla anställda på byggarbetsplatser på samma sätt som i Joensuu. Han hunsar asylsökande och romer från Italien som jobbar svart.
Om någon tar upp lönefrågan hotar Tero med att gå till polisen och Migrationsverket.
Ett mönster framgår. Tero anställer folk, utländska arbetare eller asylsökande, och betalar en del av lönen.
När arbetet är nästan slutfört börjar han anklaga dem för att försöka lura honom. Han påstår att de har stulit från honom och att de fått hela sin lön.
Saalim säger att Tero försöker provocera anställda att slå honom. Till Saalim säger Tero att blåmärken kan användas som bevis mot arbetarna.
Tero säger att han har kontakter med den ryska maffian som ”tar hand om” personer som sätter sig emot arbetsgivaren.
Maffian injicerar dem med droger och misshandlar dem.
Tero säger till Saalim att personer som kritiserat honom har fått sina fingrar knäckta.
Saalims arbetsdagar blir ännu längre. Han åker med Tero för att förhandla om nya byggprojekt, instruera anställda och leta efter nya byggarbetsplatser.
Saalim sover korta nätter, ibland bara fyra timmar. Tero kräver att han ska svara i telefon när som helst på dygnet. Saalim får stressymptom, inklusive ansiktsförlamning.
Tero betalar Saalim lön sporadiskt, men inte enligt arbetsavtalet. Arbetsresor ersätts inte.
Trots det här fortsätter Saalim att hjälpa Tero när han anlitas till en byggarbetsplats i Hyvinge.
Tero kör arbetare från Helsingfors till Hyvinge och tillbaka efter arbetsdagens slut eftersom ingen har råd med tågbiljetter.
Flera gånger är de nära att orsaka trafikolyckor. Saalim säger att Tero kör drogpåverkad.
Han erbjuder också droger åt arbetarna och vänder dem mot varandra genom att påstå att de pratat illa om varandra bakom ryggen.
Arbetarna får en lön som motsvarar två veckors lön. Något kvitto på lönen får de inte.
Sedan säger Tero att det är den enda lön som de kommer att få. Han kallar dem för apor och säger att de stjäl.
Saalim vet att det här inte är sant. Han får nog. I mitten av november återvänder han till Åbo.
I Åbo finns Saara. Hon känner Saalim och har på nära håll sett hur han brutits ner fysiskt och psykiskt under hösten.
Saara har vid ett tillfälle hjälpt två av Teros anställda, två asylsökande, med dokument som behövs för att söka uppehållstillstånd för arbete.
Tero har frågat om hon vill ha ersättning för arbetet och Saara har svarat att hon inte vill ha betalt för att ha hjälpt asylsökande.
– Jag sa att om Teros företag behöver hjälp med pappersarbete så kan jag acceptera timlön eller en engångsbetalning, säger Saara.
I september sätter Tero in 400 euro på hennes konto med betalningsmeddelandet ”Tack”. Något lönekvitto får hon inte, trots upprepade förfrågningar.
Senare visar det sig att Tero tagit pengarna från de anställdas löner för att betala Saara.
Saalim och Saara sammanställer Saalims arbetstider, inklusive övertid, helgjobb och reseersättningar.
Tero är skyldig Saalim en lön på 7 898,21 euro, men det förnekar han.
Han anklagar Saalim för stöld och säger att Saalim är skyldig honom pengar för utebliven hyra för boendet i Joensuu och Esbo.
I ett textmeddelande påstår Tero att det andra arbetsavtalet, det med högre lön, var ett sätt att lura myndigheterna så att Saalim kunde söka om uppehållstillstånd för arbete.
Saalim säger att han aldrig skulle gå med på det. Det skulle vara att riskera allt.
Det finns stora förhoppningar på honom i Irak.
– Jag har lämnat min familj, mina föräldrar och två systrar, i Irak. Deras situation är svår och de är beroende av mig. Allt hänger på mig.
Saalim vänder sig med Saaras hjälp till NTM-centralen för att utreda om han har rätt till lönegaranti.
NTM-centralen tar kontakt med Tero. Han bestrider Saalims krav och sänder ett textmeddelande till Saara där han säger att han ska polisanmäla Saalim för bedrägeri.
Eftersom ord står mot ord kan NTM-centralen inte bevilja Saalim lönegaranti. För att beviljas lönegaranti måste Saalim ta ärendet till tingsrätten.
Om tingsrätten dömer till hans fördel kan han på nytt ansöka om lönegaranti. Den betalas om arbetsgivaren är oförmögen att betala lönen.
Saalim vill polisanmäla Tero. Saalims jurist, som hjälper honom med asylprocessen, säger att en förundersökning är motiverad eftersom det som Saalim råkat ut för kan klassas som människohandel.
En förundersökning kan också, med hänvisning till utlänningslagen, motivera ett tillfälligt uppehållstillstånd för Saalim.
En sakkunnig på Regionförvaltningsverket säger till ÅU att det låter som om han utnyttjats. Det är möjligt att Tero gjort sig skyldig till ocker.
Regionförvaltningsverket ser allt fler av fall där personer vars asylansökan avslagits blir utnyttjade som arbetskraft.
I polisanmälan som Saara skriver till polisen i Helsingfors framgår att de är rädda för hur Tero kommer att agera när han får reda på att en anmälan gjorts.
Saalim vill trots allt att en utredning inleds, bland annat eftersom han inte är den enda asylsökande som anställts av Tero.
”Det finns skäl att misstänka att de har utsatts för liknande förhållanden och behandling.”, skriver Saara. Saalim är beredd att bistå polisen med kontaktuppgifter.
Det som styrker misstankarna är att i Joensuu verkar asylsökande ha behandlats på samma sätt av samma underleverantör.
Den information som ÅU får av olika källor beskriver följande scenario: I Joensuu har Tero anställt asylsökande med arbetstillstånd. När lönen endast delvis betalats har de sökt hjälp. Någon polisanmälan har inte gjorts eftersom Tero lovat betala lönen. Enligt uppgifter som ÅU fått är Tero fortfarande skyldig upp till tio asylsökande mellan 800 och 1 000 euro var.
Saalim, som sett Tero uppmana de asylsökande att bokföra färre timmar än de egentligen jobbat tror att det handlar om mera än så.
ÅU är i kontakt med två personer som arbetat för Tero.
En av dem, en asylsökande som jobbade för Tero i två månader, har gjort en polisanmälan men sitter själv, efter negativa asylbeslut, omhändertagen i väntan på att bli avvisad.
Han säger att han känner drygt tjugo personer som lurats av Tero och förstår inte varför det är han, och inte Tero, som sitter frihetsberövad.
Den andra personen som ÅU talar med har liksom Saalim försökt få sin lön via lönegarantin. Tero bestrider kravet. De obetalda lönerna uppgår till 5 000 euro.
Personen har också vänt sig till rättshjälpen vars jurist bedömer att om Tero aldrig hade för avsikt att betala lönen så måste fallet få en rättslig prövning.
Saalims asylprocess kommer till vägs ände.
Polisen i Helsingfors hör inte av sig om hans anmälan. Hans besvär mot det negativa asylbeslutet går till Högsta förvaltningsdomstolen men polisen har rätt att ta honom i förvar och verkställa avvisningen.
Saalim går under jord och befinner sig på okänd ort.
Han upplever att alternativen tagit slut och att det finländska systemet gynnar Tero.
– Jag har svårt att sova. Jag ligger och tänker och tänker men ser ingen lösning. Jag lämnade Irak för att komma bort från människor som Tero.
Med hänvisning till förundersökningslagen kan polisen inte säga om de inlett en undersökning mot ”Tero”. Eftersom det i dagsläget handlar om misstankar vars brottsrubricering är oklar, och för att skydda övriga identiteter, använder ÅU inte riktiga namn.

LÄS OCKSÅ: Asylsökandes rätt till arbete missbrukas
Åbopolitiker sade upp sig – kritiserar trångsynt arbetsmarknad
Han har sökt jobb över 500 gånger men har ”fel” namn
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.