Utgrävningar bekräftar att Åbo slott var omringat av försvarsvallar och spetsiga pålar: "Det här är ett betydande fynd"
Arkeologerna Jani Vidgren och Nikolai Paukkonen grävde upp ny kunskap om slottsmiljön. Foto: Stefan Holmström
Fönsterglas, hinkvis med fönsterglas. Keramikskärvor från enkla brukskärl och från vackert utsmyckade, dyra skålar. Samt mynt, bägarskärvor, spikar och benbitar från djur. Dylika grävdes upp vid Åbo slott i höstas.
– Vi fick gräva ner oss där som ingen grävt på allvar förr, säger arkeolog Jani Vidgren.
Vidgren och Nikolai Paukkonen var två av de arkeologer från företaget Muuritutkimus som fick undersöka kulturlager från 1500–1700-talen.
Helt jungfrulig var marken inte. På 60–80-talen har det grävts invid slottet, men då var den arkeologiska insatsen marginell.
– Grävområdets totala yta var väl ungefär 500 kvadratmeter, jordmassorna var kanske 100 kubikmeter. Vi kom som djupast cirka två meter neråt, säger Paukkonen.
Diket som grävdes upp i höstas avslöjade både vallar vallgravar vid Åbo slott. Foto: Arttu Liimatainen / Muuritutkimus Oy
Rasrisken begränsade djupet. Slottsparkens träd utgjorde andra, naturliga hinder. Annars hade arkeologerna grävt djupare där som man hittade spår av den gamla vallgraven.
Paukkonen visar en tredimensionell bild av utgrävningen, ett dike längs en av parkens promenadvägar.
– Området dokumenterades med laserpejling. Det som nu tar som femton–tjugo minuter skulle förr ha krävt att vi hade rita allt det här, i flera dagar.
Höstens utgrävningar kompletterar överlag kunskapen om den landtunga som ledde ut till slottet.
Några skatter dök inte upp. Platsen har varit öppen. Hantverkare, soldater, djur. Och folk som rörde sig till eller från slottet.
– Här fanns sannolikt enkla gårdsbyggnader, säger Paukkonen och visar upp en gammal karta.
Lokala fönstermästare har lämnat efter sig stora mängder av fönsterskärvor. Foto: Stefan Holmström
Fynden av stora mängder fönsterglas förklaras med lokala fönstermästare. Sådana hittas i slottets kontoböcker.
– Det handlar om avfall, skärvor som uppstod då man kapade glas, säger Vidgren.
Han håller upp en liten bit. Den är mörk och väldigt skör.
Den vetenskapligt viktigaste observationen var resterna av försvarsvallar, förstärkta med stockar och stenläggningar. De har inte bekräftats tidigare, bara förekommit på gamla kartor och skisser, som på lantmätaren Olof Gangius karta av slottsudden, ritad 1637–1639 (se längre ned).
– Det handlade inte bara om planer, vallarna existerade faktiskt. Det här är ett betydande fynd, säger arkeologen Kari Uotila.
Uotila är vd för företaget Muuri-tutkimus, som har varit med om det mesta i utgrävningsväg i Åboregionen. Salutorget, Katedralskolans gympasal, koleragravarna och Kustö slott, bara för att nämna några.
I vår nutida park är det svårt att föreställa sig hur slottsmiljön såg ut förr.
– Idag reser sig förborgen i en flack park, men då var slottet omgivet av tre–fyra meter höga vallar.
Vallarna hade stärkts av både stenlager och timmerkonstruktioner. Uppe till vänster syns arkeologernas laserpejlingsappart. Sanni Salomaa / Muuritutkimus Oy
Den militärtekniska utvecklingen syns i underjorden. Kanonerna blev allt viktigare. De flyttades ut från borgar till flerkantiga, geometriskt avancerade vallkonstruktioner.
– Det ser också ut som om vallarna vid Åbo slott byggdes om och kompletterades flera gånger från 1500- till 1700-talet, säger Vidgren.
Eftersom vallarna har byggts om hittades också några föremål på tidsmässigt ”fel” plats, såsom klart äldre Siegburgkeramik. Arkeologerna hittade också mer traditionell försvarsteknik.
– Vi grävde upp ett avsnitt av en vall där det fanns ett pålverk. Fem rader med spetsiga pålar skulle ha varit ett svårt hinder för en angripare, säger Vidgren.
Arkeologerna hittade inte bara enkla bruksföremål också vackert utsmyckad dyr importeramik. Foto: Stefan Holmström
När någon vill gräva i historisk miljö, tillkallas arkeologer. De gräver och dokumenterar, men det finns sällan finansiering till utförligare studier och vetenskapligt mer djupgående forskning.
Så är det också nu. Ett rörjobb planerades i slottsparken och Senatfastigheter beställde utgrävningarna, men de fortsatta studierna av fynden är osäkra. På listan över sådant som konserveras finns i alla fall en kniv, mynt, verktyg och liten kanonkula.
Målet på sikt är vetenskapliga artiklar, säger Uotila. Dessutom ska det bli en dendrologisk undersökning, datera virke som grävdes upp.
– Det här är trots allt de första riktiga fynden utanför slottet. De tyder på att det finns forskningspotential.
Finlands lantmätare, Olof Gangius, ritade en karta av slottsudden 1637-1639. På den syns försvarsvallar och vallgravar samt några gårdsbyggnader. (kartan är beskuren och färgkontrasten har ökats).
Någon dag skulle Uotila gärna gräva upp den södra sidan av slottets innergård. Där finns orörda kulturlager, kanske till och med sådana som kunde ge svaret på frågan om när man byggde slottet: var det redan 1280 eller först cirka 1300?
– I den så kallade Herrekällaren finns murbruk som har daterats till 1280-talet.
Överlag finns det mycket som är oupptäckt i det underjordiska Åbo. Den äldsta kartan över hela staden är faktiskt så färsk som från 1634.
Vidgren och Paukkonen skulle inte ha något emot att sätta spaden i jorden.
– Jag har varit med om utgrävningar i Grekland och på Kreta, men det medeltida Åbo intresserar nog kanske mest, säger Paukkonen.
Resultaten från höstens arkeologiska utgrävningar vid Åbo slott presenterades på arkeologidagarna i Helsingfors på fredagen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.