Av unga finländare i åldern 18–29 år tänker 67,2 procent rösta i det kommande EU–valet. Män och kvinnor röstar ungefär lika flitigt. Däremot påverkar ens utbildning hur man röstar.
Det skriver statens ungdomsråd i ett pressmeddelande på onsdagen. Framför allt högutbildade unga och unga som tagit studenten eller går i gymnasiet tänker rösta. Av dem röstar 82,7 procent respektive 74,7 procent. Av dem som endast gått grundskolan tänker bara drygt hälften rösta.
Bostadsorten har också betydelse. De som bor i huvudstadsregionen röstar flitigare än invånare i resten av landet.
– Skillnaderna i ungdomars röstningsbeteende syns tydligt i undersökningen och kommer antagligen att synas ännu tydligare i själva valet, säger Hanna Wass vid Helsingfors universitet i pressmeddelandet.

Svårt att hitta kandidat

De gröna har med 30,2 procent det största väljarstödet bland unga. Samlingspartiet är på en andra plats följt av Sannfinländarna. Nästan hälften av de unga som tänker rösta kan ännu inte säga vilket parti de kommer att rösta på.
– Det är intressant att partierna längre till vänster har ett lågt väljarstöd, men SDP har även tidigare haft svårt att locka unga väljare. De så kallade borgerliga partiernas popularitet verkar förvånansvärt stort, säger Wass.
Att hitta en kandidat att rösta på verkar vara det svåraste för unga. Av dem som inte tänker rösta uppger över 75 procent att de inte röstar för att de inte hittat en lämplig kandidat. Wass säger att det här är ganska naturligt eftersom kandidaterna sällan är unga och kända bland unga.
Undersökningen gjordes av Taloustutkimus som intervjuade 1 505 personer i åldern 18–29 år runtom i landet. Undersökningen gjordes i april och maj i år.