Utbildning är nyckelord, säger glad statsminister
Juha Sipilä. Foto: Statsrådets kansli
”Ingen natt är så lång att den inte följs av en gryning”. De talesättet beskriver bra den ekonomiska utvecklingen i Finland 2017. Efter många år av nedgång har den finländska ekonomin börjat växa kraftigt.
Det skriver statsminister Juha Sipilä (C) i sin nyårshälsning till nationen.
Nu väntas BNP öka med över tre procent i år. Förändringen är snabbare än någon kunde förutspå bara för ett år sedan.
Antalet arbetsplatser ökar, i november var 83.000 fler sysselsatta än året innan. Varje dag under året skapades 230 nya arbetsplatser. Andelen yrkesverksamma personer bland den arbetsföra befolkningen nådde i november 70,4 procent, vilket är mer än på tio år.
Också antalet arbetslösa arbetssökande minskar nu snabbt. I november hade vi 57.000 färre arbetslösa arbetssökande än året innan. Varje dag var det 160 arbetslösa som fick arbete eller vars arbetslöshet upphörde av annan orsak.
Särskilt glädjande är att arbetslösheten minskar i hela Finland. Stora och små företag anställer mer personal. Nu gäller det att se till att företagen hittar arbetskraft till de lediga uppgifterna.
Vi har åstadkommit denna förändring med gemensamma insatser. Ny är det investeringar och arbetsplatser som dominerar ekonominyheterna, inte samarbetsförhandlingar och uppsägningar.
Förändringen syns också i den allmänna stämningen. Medborgarna har nu en starkare tro på framtiden än på länge.
Arbete är det bästa botemedlet mot utslagning och ojämlikhet. Därför är och förblir regeringens viktigaste mål att stärka sysselsättningen.
Det är glädjande att inkomstskillnaderna enligt den färskaste statistiken inte alls ökade i fjol, även om den offentliga debatten gett en annan bild.
I och med den kraftigare tillväxten måste vi lägga särskild vikt vid att förhindra ökade inkomstskillnader. Detta kräver särskild återhållsamhet av dem som bestämmer om de allra högsta lönerna och arvodena.
Vår gemensamma utmaning är att identifiera framtidens stora frågor och hitta rätt svar på dem. Vi vet redan nu att fostran och utbildning även i fortsättningen är nyckelord. För att nämna ett exempel är det dags för oss att med tanke på barnens bästa inleda en öppen diskussion om att förlänga läroplikten, antingen i början eller i slutet eller i vardera änden.
Också Finlands hundraårsjubileum har präglat året. Hela 600.000 finländare deltog i planeringen av jubileumsårets evenemang. Till det officiella programmet anmäldes över 5.000 olika projekt.
Härnäst är det Estland, Lettland och Litauen som firar hundraårsjubileum – var och en på sitt sätt. Jag vill framföra mina hjärtliga gratulationer till våra grannar. Vi förenas både av historien och av en gemensam framtid med stora möjligheter.
I synnerhet estländarna gick helhjärtat in för att fira vårt jubileumsår. Relationerna mellan våra länder är särskilt livaktiga just nu. Tunnelprojektet mellan Finland och Estland visar hur ambitiöst vårt samarbete är.
Det finländska samhällets styrka ligger i dess enighet. Enighet är ett värde i sig, men det är inte en självklarhet. Det ska vi komma ihåg när hundraårsjubileet av Finlands självständighet följs av år 2018. Då har det förflutit hundra år sedan Finland delades itu på ett sätt som fortfarande lyfter fram smärtsamma minnen.
Jag hoppas att vi i stället för att gräva fram de gränslinjer som delade finländarna 1918 kan närma oss även minnesåret för inbördeskriget tillsammans.
Tillsammans med riksdagspartiernas ordförande har vi kommit överens om att inleda minnesåret för inbördeskriget med en gemensam tillställning som betonar betydelsen av försoning, demokrati och ett enhetligt samhälle.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.