Utan EU-finansiering ingen livsmedelsproduktion i Finland – i fjol fick över 50 000 gårdar stöd
Under 2020 betalades sammanlagt omkring 2 miljarder euro i stöd till jordbruket och landsbygdsutvecklingen i Finland. Kring 40 procent av potten kom från EU, visar de uppgifter om EU-stöd som Livsmedelsverket publicerade på tisdagen.
Sammanlagt fick drygt 50 800 gårdar ta emot EU-stöd och statliga bidrag. Stöden är till för att kunna trygga Finlands livsmedelproduktion och i förlängningen även vår försörjningsberedskap.
En klar majoritet av EU-stöden utgjordes av jordbruksstöd.
Den största mottagaren av EU-stöd i Finland var under fjolåret Naturresursinstitutet (Luke), som fick sammanlagt drygt 3,5 miljoner euro i stöd. Andra namn i toppen är Finlands skogscentral, som fick drygt 3,1 miljoner euro och Jyväskylän Ammattikorkeakoulu, som fick drygt 1,9 miljoner euro.
Den totala stödsumman från unionen är på samma nivå som de senaste åren, och några förändringar väntas inte ske förrän 2023 då en ny finansieringsperiod inleds.
Mest EU-stöd i Egentliga Finland
1. Åbo universitet, 1,25 miljoner euro
2. Proagria Länsi-Suomi, 1,24 miljoner euro
3. Maitosilta, 1,07 miljoner euro
4. Vihannes-Laitila, 1 miljon euro
5. Koskisen tila, 821 000 euro
6. Tiputalo, 795 000 euro
7. Mullimäki, 768 000 euro
8. Rovio pet foods, 744 000 euro
9. Partelan porsas, 728 000 euro
10. Jari ja Timo Juusti, 725 000 euro
11. Maitokourimo, 708 000 euro
12. Pargas stad, 688 000
13. Köymärin tila, 656 000 euro
14. Hyväkkä Risto Matti 645 000 euro
15. Vehmaan haikara, 634 000 euro
16. Pirteä porsas, 604 000 euro
17. Tyykilä, 603 000 euro
18. Kieku, 596 000 euro
19. Agro Suomi, 596 000 euro
20. Kotipellon puutarha, 576 000 euro.
Källa: Livsmedelsverket
Missgynnsamma produktionsförhållanden i Finland
Livsviktiga är ordet Svenska lantbruksproducenternas centralförbunds ordförande Mats Nylund använder för att beskriva stöden från EU.
— Våra verksamhetsförutsättningar för att bedriva jordbruk är inte gynnsamma med tanke på vår korta växtperiod. Stöden är viktiga för EU:s jordbruk och dessutom ett bra sätt att utjämna de stora skillnader i produktionsmöjligheter som finns runtom i unionen, säger han.
Ett fastslaget mål inom EU är att alla länder ska kunna bedriva jordbruk under rättvisa förutsättningar trots att produktionsförhållandena varierar. Nylund anser att Finlands förutsättningar är goda tack vare den nuvarande stödnivån.
— Vi är inte det enda landet som kämpar med missgynnsamma förutsättningar. Det är inte heller problemfritt att till exempel odla högt uppe i bergen.
Skulle Finland alls kunna ha egen livsmedelsproduktion utan EU-stöden?
— Nej, inte längre i dagsläget. Fram till 1995 kunde vi påverka läget genom politiska beslut om tullavgifter, men som EU-medlemmar går det inte längre. Nu är vi en del av den fria, inre marknaden och då är stöden avgörande för oss.
Nylund säger att landsbygdsstödens andel av den totala EU-budgeten kommer att krympa inom de närmaste åren. Finland väntas ändå inte bli påverkat av detta eftersom den nuvarande regeringen har lyckats säkra landets stödnivåer.
EU kräver att uppgifter offentliggörs
Likt övriga medlemsländer publicerar Finland uppgifter på de privatpersoner som fått EU-stöd för att bedriva jord- eller lantbruk.
Orsaken till detta är att EU-lagstiftningen kräver att länderna offentliggör stödfördelningen. Syftet är att öka transparensen för hur landsbygdsfonderna används. Dock publiceras inte uppgifter om bidragsmottagare som fått mindre än 1 250 euro i stöd.
I Finland är det Livsmedelsverket som ansvarar för att publicera uppgifter om stödmottagarna.
Mest EU-stöd i hela landet
1. Naturresursinstitutet, 3,51 miljoner euro
2. Finlands skogscentral, 3,12 miljoner euro
3. Jyväskylän ammattikorkeakoulu, 1,93 miljoner euro
4. Andelslaget Närpes grönsaker, 1,9 miljoner euro
5. Proagria Etelä-Suomi, 1,86 miljoner euro
6. Valio, 1,68 miljoner euro
7. Juustoportti food, 1,61 miljoner euro
8. Proagria Itä-Suomi, 1,57 miljoner euro
9. HH Jalasto, 1,43 miljoner euro
10. Ahlqvist Niko Olavi, 1,33 miljoner euro
11. Maatalousyhtymä Loukasten tila, 1,31 miljoner euro
12. Proagria Eteleä-Pohjanmaa, 1,3 miljoner euro
13. Åbo universitet, 1,25 miljoner euro
14. Proagria Länsi-Suomi, 1,24 miljoner euro
15. Proagria Oulu, 1,24 miljoner euro
16. Euro-bull, 1,22 miljoner euro
17. Sigg-plant, 1,2 miljoner euro
18. Forststyrelsen, 1,84 miljoner euro
19. Maitokuortti, 1,18 miljoner euro
20. Maitoeskeli, 1,17 miljoner euro.
Källa: Livsmedelsverket
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.